Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIA.
261
smedskonstens mästerverk. Man afbildade i
miniatyr kapell, domer, grafkor för att användas
till förvaring af de heliga relikerna. Trots den
hårdhet och kantighet, som den tidens stil i sin
användning på andra konster ofta företer, förstod dock
guldsmedskonsten att åt sig bevara tillräcklig frihet
för att gifva sina kärl, kalkar m. m. en beqväm och
ändamålsenlig form.
I Frankrike erhöll denna konst en synnerlig
uppblomstring under Suger, en verklig »fäderneslandets
fader», såsom Ludvig VII, hvars rådgifvare och
minister han var, kallade honom. Denne sjelfständigt
och ädelt tänkande man, som var utgången från en ringa
samhällsklass, förstod att väl uppskatta det i dubbelt
hänseende välgörande inflytande, som konsterna i tider
sådana som de då varande utöfva på sinnena. Han lät
restaurera och på det dyrbaraste utsmycka katedralen
i S:t Denis och gaf dervid konstnärer och handtverkare
tillfälle att på det skönaste förverkliga sina idéer,
åt hvilka hans fina smaksinne till och med ofta gaf
väckelse och riktning. Den tidens bästa guldsmeder
voro från Lorraine. Af deras verk har, ty värr, det
mesta gått förloradt, men hvad som återstår, vitnar
om de stora framsteg, deras konst på en jemförelsevis
kort tid gjort. Ett vackert exempel derpå är den
vas, vi afbilda i fig. 290, eller rättare sagdt dess
infattning, ty det egentliga kärlet af röd porfyr är
antikt och af obekant ursprung.
Suger måste anses som de sköna konsternas
återupplifvare i Frankrike. Hans föredöme verkade
kraftigt äfven på grannländerna, i synnerhet England,
som dittills i denna riktning haft föga att uppvisa.
Lyxen började åter syselsätta guldsmederna, hvilkas
arbetskrets förut hufvudsakligen varit inskränkt
till kyrkokärl eller kungliga insignier och de
smycken, hvari landsfurstarna och deras gemåler
älskade nedlägga sin rikedom och utveckla sin
praktlystnad. Den från 14:e århundradet härstammande
ring, hvaraf fig. 291 ger oss en afbildning,
är ett mycket karakteristiskt prof på den tidens
konstfärdighet och smak. Från furstarna började
småningom ett allmänt praktbegär och slöseri sprida
sig, och det berättas, att vid Isabellas af Baiern
intåg i Paris 1389 och de deraf föranledda festerna
skänker af guld och ädla stenar vexlats till den för
de tiderna ofantliga summan af mer än sextio tusen
guldkronor. De storas rikedom fylde deras skattkammare
med dyrbara smycken och ädelstenar, men det oaktadt
fans ännu tillräckligt med ädla
Fis. 290.
Antik vas från skattkammaren i S:t Denis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
