Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register / 336 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korgflätning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarandra upprättstående eggjern eller bättre af en rad
sådana knifvar med olika afstånd. Genomdragningen
på smalaren gör, att sprötet på hela sin längd blir
lika bredt och de båda sidokanterna släta och raka.

Korgflätningen utgör i synnerhet i Frankrike en vigtig
industrigren för många trakter. I Vervins’, Aubentons
och Hirsons dalar (departementet Aisne) har hon sitt
hufvudsäte. Der finnas betydliga videodlingar, och
endast i arrondissementet Vervins syselsätter detta
yrke minst 3 000 familjer, hvilka årligen tillverka
korgvaror till ett belopp af 1 750 000 kronor,
af hvilka ungefär två tredjedelar gå till England
och Amerika. I synnerhet i finare flätarbeten,
såsom prydliga toalettkorgar, öfverflätning af
flaskor och andra slags kärl, äro fransmännen
oöfverträffade. Deremot har tillverkningen af
korgmöbler på den senare tiden utbredt sig till flera
andra länder och särskildt vårt eget, der, i synnerhet
vid Råby i Skåne, en korgindustri uppblomstrat, .som
i afseende på prydligheten och förträffligheten af
sina alster kan mäta sig med de bästa utländska af
samma slag.

Samma behandling undergår äfven rottingen. Den till
stolflätning och konstgjordt hvalfiskben bestämda
rottingen måste, sedan han medelst ånga dragits
rak och skurits i lika stora längder, slipas på
hela sin yta. I de anstalter, som syselsätta sig
med råämnets förvandling till de olika numren af
stolspröt, sker afslipningen maskinmässigt medelst
en fuktig vals. Ett större antal rottingsstycken
läggas bredvid hvarandra under valsen, mot hvilken de
tryckas af en liten list. Hvarje rottingsstycke är
med sin ena ända fastskrufvadt i en liten spindel,
och spindlarna sitta i en liten stol, som på en släde
rör sig undan den hastigt roterande valsen. Så snart
derför maskinen sättes i gång, vridas rottingsstyckena
på en gång omkring af spindlarna och framdragas under
slipvalsen, hvarigenom en mycket likformig bearbetning
åstadkommes. Rottingens sönderdelning på längden
sker sålunda, att blott de yttre lagren användas, men
den mjuka och mergartade kärnan bortkastas. De yttre
lagren aftagas i fyra segment medelst en tunn,
faststående hyfvel, mot livilken rottingen genom ett
draghål föres. De på detta sätt erhållna halfrunda
spröten klyfvas minst ännu en gång, ofta flera,
medelst ett dragjern, hvarefter de göras lika stora
och bringas i användbar form.

Flätningen af rottingsstolar hör visserligen
äfven till korgmakeriet, men är företrädesvis
en syselsättning för fattiga blinda. Korgmakarens
arbetssätt och flätningskonsten öfver hufvud bero så
helt och hållet på små handgrepp, att en särskild
beskrifning deraf ej gerna är möjlig. Korgmakaren
arbetar likväl också på en s. k. maskin, hvilken
dock knappast förtjenar detta namn. I en klots är
i upprätt ställning anbragt ett ihåligt rör, hvari
sitter en käpp, som kan fästas med en klämskruf
och utgör ett handtag, som kan lyftas, sänkas,
vridas, med ett ord röras i alla riktningar. Denna
träknekt har i sin tur i yttersta ändan en rörformig
fördjupning till upptagande af skaften till några vid
flätningen nödiga verktyg, nämigen klämmaren och
olika s. k. käer. Klämmaren är en mycket bred trätång,
som öppnar sig på ett par gångjern och tillslutes
med en skruf. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>