Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
SPINNINGEN.
<en af de första driffjädrar, som i kallare
klimat förmådde menniskan att anstränga sin
uppfinningsförmåga för att trotsa den o gynsamma
väderleken. Hudar af djur spelade i urtiden den
första rolen som beklädnadsämnen, liksom ännu i dag
polarländernas invånare kläda sig i renhudar och
sälskinn, hvilka de hopsy med djurens senor. Det
lätt tamda fåret erbjöd sin värmande fäll, och
sannolikt var det just derigenom, som man först
lärde sig anVända från huden skilda djurhår. Man
samlade de affallande tapparna, som hopfil-tade
sig af sig sjelfva, och gjorde deraf de första
värmande plaggen. Då man lärt sig taga vara äfven
på andra fiberämnen och hopsno dessa till trådar,
hade man ännu ej på långt när hunnit Väfningens
ståndpunkt. Väfstolens uppfinning är mycket yngre
än flätningens. I början förenade man trådarna
med hvarandra genom vanlig knytning, och först
ur de nätartade tygen utvecklade sig småningom
framställningen af tätare beklädnadsämnen på de
snabbare arbetande maskinerna. Flätverk af säf, strån,
bast m. m., som många eljest outvecklade folk med
en viss prydlighet förfärdiga, ingåfvo måhända tanken
att äfven förena de med konst hopsnodda trådarna till
en flätning, hvilket bäst lät sig göra derigenom,
att man uppspände längdtrådar bredvid hvarandra
och inflätade tvärtrådar, ett förfarande, som utgör
Väfningens grundval.
Att söka förena det behagliga med det ändamålsenliga,
att gifva sina händers verk en gestalt, som motsvarar,
hvad hon anser för skönt, är en hos menniskan af
naturen nedlagd böjelse, som leder henne till lyxen,
en af uppfinningens mäktigaste häfstänger. I afseende
på väfnadernas skönhet uppnådde man redan i forntiden
mången hög utvecklingsgrad, men endast några få,
torftiga underrättelser förtälja oss något närmare
om de gamla folkens teknik.
Historik. Den ursprungliga formen på väfstolen -
väfva och spinna. höra så tillsammans, att vi
vid en historisk öfverblick ej kunna skilja det
ena från det andra - finna vi ännu i dag använd
så väl hos de indiska som de afrikanska folken,
och trots de enkla verktygen ha dermed tidigt
frambragts mycket konstrika alster. Från Babylon
höra vi omtalas dyrbara väfnader, mattor och kläder
på en tid, hvarifrån detta lands historia eljest
har mycket litet att med visshet berätta oss. De
gamla egypterna voro lika skickliga i spinning och
väfning, såsom afbildningar på gamla stenmonument
bevisa; från trådbildningen med sländans tillhjelp
ända till pressningen af de väfda tygen finna vi här
alla de särskilda arbetena framstälda. Det fans flera
slagafväf-stolar, och lika så kunna vi af de, om ock
bristfälliga öfverlemningarna sluta till olikartade
och olikfärgade väfnadsalster, till hvilka man utom
bomull och lin äfven använde fårull och af hvilka
man tyckes ha förfärdigat förhängen, kläder, säng-,
bord- och stoltäcken. Mumierna inlindades i långa
bindlar af fint linne, och många af dessa väfnader
ha in natura kommit till oss, så att vi på dem
kunna studera väfnadssättet och beundra spånadens
finhet. Att Kina sedan de äldsta tider spunnit och
väft, förstås af sig sjelft, och sanno-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
