Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanisk ullspinning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
SPINNINGEN.
Kardmaskinerna för kardull skilja sig från de ofvan
beskrifna för bomull derigenom, att i stället för
de fasta toppkardorna den stora kardcylindern,
tamburen, är omgifven af ett system kringlöpande
mindre kardvalsar, parvis ordnade, en större,
arbetaren, och en mindre, vändaren. Emellan arbet
ar-valsen och den stora cylindern försiggår sjelfva
kardningen, då den mindre vändaren har till ändamål
att omsätta ullen och å nyo framlägga henne för
den stora cylindern till omkardning. Efter de 4-6
paren arbetar- och vän-darvalsar följer en ensam
vals med stor omloppshastighet och klädd med en lång
och lös nock; denna vals, som kallas löparen, afser
att lyfta upp den kardade ullen ur hufvudcylinderns
kardnock och göra det möjligt för den sista eller f
ram vals en att emottaga henne. Ullen aftages från
denna medelst kammen i form af ett mycket tunt flor,
som upplindas på den s. k. vaddtunnan, hvarifrån hon,
efter att ha genomgått förskrubbelmaskinen, bre-des
framför den andra kardmaskinen eller rensskrubbeln
och å nyo omkardas. Ifrån denna går den kardade ullen
likaledes i form af vadd till den sista kardmaskinen
eller kontinymaskinen, från hvilken hon kommer i form
af ett slags förspånad eller s. k. slubbgarn.
Medan på skrubbelmaskinen endast tunna flor af
cylinderns längd afskil-des, frambringas nu derigenom,
att framvalsens kardyta ej är hel, utan afdelad i
parallela ringar, som med mellanrum gå rundt omkring
cylindern, 20 till 30 och 50 fortlöpande smala band,
som genom en kontiny- eller byxvalsapparat förvandlas
i ofvan nämda förspånad. Den sistnämda inrättningen
ger banden mera rundning och fasthet, men ingen
varaktig snoning. Medan man derför på de äldre
maskinerna af de s. k. töjorna, som skulle läggas
bredvid hvarandra, frambragte förspånad medelst
en särskild förspinnmaskin, lemnar den nu varande
förspinnkardan genast en för finspinnmaskinen
lämplig förspånad. Denna vigtiga förbättring,
kontinyapparaten, åskådliggöres genom fig. 436.
Den från tamburen T af penjören (afgifvaren)
P upptagna ullen bildar ej på den senare något
sammanhängande flor, utan öfverföres på ett större
eller mindre antal särskilda, genom läderremsor skilda
kardband eller ringar, der genom en vanlig kam lika
många ullband bildas. Dessa band gå nu mellan de både
roterande och i sin längdriktning rörliga byxvalsarna
M N, hvardera bestående af två genom läderöfverdrag
förenade valsar, erhålla dervid rundning och större
täthet, passera den likaledes i sin längdriktning
rörliga trådföraren F och upplinda sig på den
af valsen W med likformig hastighet kringvridna
rullen S i hvarandra korsande vindlingar, hvilka
lätta aflindningen. I anseende till ullens mindre
jemna fördelning på tamburens ytterkanter bli de
yttersta banden, de s. k. jemtelöparna, upplindade
på särskilda, likaledes af friktionstrissor på axeln
E drifna rullar O.
För att på en gång gifva två rader band kunna dylika
kardmaskiner hafva en penjör och två kammar eller
två penjörer och två kammar. Sträfvandet att på
en gång erhålla en fullkomligt jemn spanad och
största möjliga mängd kardad ull har på senare
tider framkallat en mängd olika konstruktioner af
kontiny-maskinerna. Dessa skilja sig från de äldre
förnämligast derigenom, att fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
