Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slagningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en bestämd mängd lika långa trådar som till kontroll
på spinnaren. Man har jemväl den inrättningen, att
vid hvardera ändan af banan står ett spinnhjul,
då arbetaren sålunda kan spinna både vid fram-
och tillbakagåendet. Trådarna afhakas, strax de bli
färdiga, vid båda ändarna och läggas utsträckta på
marken. Så snart det bestämda antal trådar, som skall
bilda en dukt, är färdigt, upptagas de på en gång,
hängas emellan de båda hjulen vid en hake på hvardera
sidan och hopsnos något litet.
Nu är frågan, om det blifvande tåget skall förblifva
sådant det är eller tjäras. Det senare sker med
skeppstågsvirke och allt sådant, som måste stå emot
väder och väta, hvaremot tåg, som skola användas under
tak, ej tjäras, emedan de i detta tillstånd, enligt
hvad erfarenheten visat, äro starkare, uppenbarligen
i följd af den större styfhet, som tjäran meddelar
tåget. Men å andra sidan är det skydd, som detta
medel lemnar hamptågan mot förstöring af fukt, en
så betydlig fördel, att man ej kan undvara det och
derför hellre tager den nämda mindre olägenheten med
på köpet.
Sjelfva tjärningen tillgår antingen så, att man
låter hvarje särskildt garn löpa genom ett kärl med
het tjära, medan det afvindas på en annan haspel,
eller vanligen så, att hela dukten genast drages
derigenom. Den vigtförökning, gamen erhålla genom
tjäran, belöper sig vanligtvis till */5 af deras vigt.
Tjäradt eller otjäradt, skall nu garnet hopsnos till
dukter. Man hänger så många garntrådar, som skola
komma på en dukt, med deras ändar på en gemensam
hake, hvilken vrider sig i motsatt riktning mot den,
hvari garnet blifvit spunnet. Denna motsatta snoning
verkar äfven, liksom all tvinning och dylikt, att de
särskilda garntrådarna villigt och lätt sammanlägga
sig till ett helt, som ej har någon benägenhet
att åter sno upp sig. Antalet af sålunda hopsnodda
garntrådar kan från två, hvarvid segelgarn uppstår,
gå ända till flera hundra. Vid den ofvan antagna
sönderdelningen af tåg funno vi i en dukt blott 7
eller 8 garn; i en kabel af 10 tums omfång - ty för
alla måttuppgifter i fråga om tåg ligger detta och ej
diametern till grund - har en dukt 80 garntrådar och
i de gröfsta i sjöväsendet förekommande kablarna ända
till 360. I alla dessa fall sker dock hopsnoningen
på samma sätt: garnen äro med sina ändar fästa på en
gemensam hake på hvardera sidan, af hvilka den ena
snor omkring eller ock begge, naturligtvis i motsatt
riktning, hvarigenom arbetet går fortare. Hopsnoningen
medför naturligtvis en fortskridande förkortning,
hvarför antingen den ena (i detta fall icke vridbara)
ändan hålles spänd med en tyngd, som kan gifva efter,
eller den andra haken befinner sig på en ställning,
som är skjutbar på hjul eller medar och under arbetet,
följande den dragning, förkortningen utöfvar, allt
mera närmar sig spinnhjulet.
På en tross eller kardel komma efter regeln tre
dukter; dessa uppspännas nära hvarandra på det
sätt, att på den ena sidan de tre ändarna särskildt
upphängas på hvar sin hake, medan i den andra ändan
alla tre tillsammans fästas på en större hake. Nu
snos från båda sidorna; den stora haken vrider sig i
motsatt riktning mot den, hvari dukterna ursprungligen
blifvit snodda, och åstadkommer derigenom deras
förening till ett helt, men snor dervid till en del
åter upp det första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
