Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slagningen - Maskinrepslageri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINREPSLAGERI.
411
arbetet. För att motverka detta äro nu de små hakarna
vid den andra ändan i rörelse; de vrida sig nämligen
i motsatt riktning mot den stora haken och återställa
derigenom ständigt, hvad den förra snor upp, samt
göra, att duk-terna i tåget ha samma snoningsgrad
som förut. Hela arbetet skulle för öfrigt bli mycket
bristfälligt utan en enkel inrättning, bestående af
ett kägelformigt trästycke, leran eller hufvudet,
som på längden har lika många fåror, som det finnes
dukter. Detta trästycke, som vid slagning af grofva
tåg är så stort, att det uppbäres af en kärra, sitter
emellan dukterna (fig. 452, 453) och hindrar dem att
genast på en längre sträcka lägga sig löst omkring
hvarandra; hopslutningen kan endast ske bakom lerans
spetsiga ända och regleras här genom tryckningar och
andra handgrepp af en medföljande arbetare, hvilken
äfven efter behof skjuter leran vidare framåt.
Redan af tre dukter slås starka trossar, men de
svåraste tåg eller kablar uppstå derigenom, att man
hopslår tre sådana trepartiga trossar eller kardlar
till ett. En kabel innehåller således 9 dukter i tre
grupper, och antalet garn i hela kabeln bestämmer
hans kaliber. För ett tåg af t. ex. 7 tums omfång
få de särskilda dukterna 37 garn, då alltså i hela
tåget befinna sig 333 sådana.
Att döma af det hittills sagda synes tretalet spela
en stor rol i rep-slageriet, men enrådande är det dock
ej; man slår äfven trossar af 4 dukter, men ännu högre
tal förekomma väl knappast. Så snart man emellertid
öfverger tretalet, blir en särskild åtgärd nödig;
trossen måste då få en mellan-dukt, en »själ». Tre
snodda dukter beröra hvarandra fullständigt inuti
trossen och lemna intet mellanrum; men redan fyra
kunna ej längre göra det, utan skulle, om ej den nämda
anstalten vid-toges, bilda en ihålig eller fast mera,
då den ena eller andra dukten likväl skulle tränga sig
in i ihåligheten, icke rund tross. Till fyllande af
detta »skadliga rum» och för att hålla alla dukterna
på lika afstånd från tågets axel inlägges således en
fin mellanpart. Någon tillökning i styrka får dock
ej derigenom tåget.
Maskinrepslageri. Det vanliga spinnhjulet är
visserligen äfven en maskin, men då vi här tala om
repslageri med maskin, mena vi ej detta, ej ens då
det, såsom i stora fabriker är vanligt, drifves
af ånga eller vattenkraft. Man kan redan genom
lämpliga inrättningar betydligt förkorta det vanliga
förfarandet. Så t. ex. kan man med tillhjelp af den i
fig. 455 af bildade maskinen inne i sin bostad, i ett
helt litet rum, ja, om man så vill, i spiselvrån öfva
Fig. 454. Tågslagning öfver leran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>