Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atlas eller satin - Tramp- och dragarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ränningsändar ryckt framåt åtminstone två inslagstrådar.
De fritt liggande varpändarna ge denna väfnadsart
ett slätt utseende och en utmärkt glans.
Går följaktligen en ränningsända öfver sju
inslagsändar, men ligger under den åttonde, kallas
ett sådant atlas åttaskaftadt eller åttadeladt, då
till hvarje uppsnörning räknas åtta varp- och åtta
inslagstrådar och till dess åstadkommande fordras
åtta skaft och åtta trampor. Skaftantalet vid
väf-ning af ett atlas låter alltid dela sig i två
med hvarandra ej delbara tal, af hvilka man kallar
det mindre fortskridningstalet. Det är t. ex. på ett
åtta-skaftadt atlas tre. På ett sjuskaftadt kan samma
tal vara två och tre; på ett femskaftadt är det tre,
på ett nioskaftadt två och fyra, på ett elfvaskaftadt
två, tre, fyra eller fem, emedan talet 11 lika väl
kan delas i 2 + 9 som i 3 + 8, i 4 + 7 eller i 5 + 6.
Om man derför på mönstret i fig. 487, som framställer
rännings- och inslagsändarnas skärningspunkter
på ett åttaskaftadt atlas, räknar ifrån en synlig
varpända eller det här streckade bindningstället med
fortskridningstalet 3 lodrätt uppåt och vid sista
enheten hoppar öfver till nästa varpända, påträffar
man en andra bindningspunkt o. s. v., såsom de med
3 betecknade fälten antyda. Räknar man åter från
en bindningspunkt med den andra addenden, här 5,
nedåt, ger den sista enheten ett bindningställe 5 på
nästgränsande ränningsända.
De mest bekanta väfnader med atlasbindning äro
drällar, engelskt skinn, lasting, åtskilliga satiner
och sarser o. s. v. Dessutom förekommer atlasbindning
i tyg med olikartade ytor, hvilka ha atlasbindning på
den ena och lärfts-eller kypertbindning på den andra
eller ock atlas på begge sidorna. En sådan bindning
mellan två olika snörningar är t. ex. moleskin: ett
sexskaftadt atlas på den ena och treskaftad kypert
på baksidan. Afvenså kunna tyg på begge sidorna vara
åttaskaftadt atlas eller på ena sidan femskaftad
kypert och på -den andra ett mycket tunt atlas (satin
de chine).
Före jacquardmaskinens införande kunde man endast
på ett besvärligare och dyrare sätt åstadkomma
mönsterväfnader, och vi skola nu i korthet redogöra
derför.
Tramp- och dragarbete. Med tramparbete betecknar
man framställning af sådana mönsterväfnader, som
åstadkommas genom skaft och trampor och hvilkas
förändringar och olikhet bero på 1) skaftens antal,
2) sättet för inredningen, 3) uppsnörningen, 4)
trampornas antal och 5) ordningsföljd. Vi ha redan
förut visat, huru vid skaftens samtidiga upp- och
nedgående varpen delas i öfver- och underskel och
derigenom de enkla bindningarna uppkomma. I motsats
till varpändarnas höjning genom skaft- och skaftkäppar
sker deras upplyftning här genom dragning medelst de
s. k. kor der na. I stället för att gå genom de i ett
skaft förenade solfven dragas de genom idel särskilda,
på snören hängande solf, och alla i väfnadens bredd
lika liggande varpändar förenas på en körd och lyftas
genom denna på en gång, alldeles som förut skett
genom ett skaft. De tvärsöfver varpen likformigt åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
