Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gobelinernas tillverkning - Band
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAND.
459
Mattor bestående af en dubbelväf nåd, äfven kallade
kidderminstermattor. Om dub-belväfnader ha vi redan
förut talat; det återstår oss derför här blott
att nämna, att varpen likaledes består af tvinnadt
kamgarn eller i billigare sorter .af bomullsgarn. I
de tredubbla eller skotska mattorna söker man genom
användning af en tredubbel varp åstadkomma en större
mångfald i färg och mönster.
S ammetsar tade mattor ha på rätsidan .skuret eller
oskuret flor, som helt och hållet betäcker den
blott på baksidan synliga bottnen. Ar sammetsfloret
kort och oskuret, kallas de brysselmattor, de
med längre uppskuret flor åter skurna, plys- eller
velurmattor. Till bottenvarpen användes groft linne-
eller hampgarn, for den färgade florvarpen åter
tvåtrådigt, tvinnadt kamulls-garn, som dubbelspolas
på små spolar för att ge öglorna mera massa och bättre
täcka bottenväfven.
Till de sammetsartade mattorna höra äfven de
turkiska knutna eller savonnerimattorna. I den
lodrätt stående varpen af tvinnadt kamgarn eller
groft linnegarn inknytas hvar för sig de grofva
ylleändarna, som enligt mönsterpatronen på varpens
hela bredd bilda floret, och tillslås hårdt med
en jernkam, hvarefter en inslagsända, som med
lärftsartad bindning förenar varpen, in-skjutes och
tillslås med slagbommen. Garnändarna i hvarje ögla
uppskäras med en skarp knif, hvarefter de nu färdiga
mattorna putsas och skäras. Ett väsentligt framsteg
i tillverkningen af yllemattor, i synnerhet bryssel-
och velurjacquard-mattor, är, att hon nu mera nästan
allmänt sker på mekaniska väfstolar.
Band. Banden skilja sig från de förut beskrifna
väfnaderna blott genom en mindre bredd, medan
förberedelserna for deras väfning, liksom denna
sjelf och de dervid använda hjelpmedlen, äro nästan
de samma.
Efter råvarans art skiljer man mellan ylle-, bomulls-,
linne- och sidenband, till väfnadssättet
åter mellan taft-, gros de Tours-, gros de Naples-,
kypert-, atlas-, gas-, sammetsband o. s. v.
Fig. 505. Sidenband med mönster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
