Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Band - Den mekaniska väfstolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460 .
VÄFNINGEN.
Bandtillverkningen sker antingen på snörmakarstolen
med handskottspolar eller på bandstolen och
bandmölen medelst snällspolar och slutligen på
bandväfningsmaskiner, som drifvas af mekanisk
kraft. De senare bandstolarna ha naturligtvis lika
många väfskedar och små skottspolar, som band (gäng)
minas på stolen, och samtliga skottspolarna sättas i
rörelse af en studsare eller drifstång. Sedan de små
skyttlarna kastats igenom, tillslås alla banden på en
gång med slagbommen. Det är tydligt, att man på en
och samma väfstol kan taga bandens varp och inslag
olika, sålunda på en gång väfva gröna, blå och röda
band i olikfärgade mönster. Jacquardmaskinen åter
arbetar blott på ett sätt för alla banden i samma
stol; uppknytningen är lika mångfaldig, som stolen
har gäng. Många bandsorter cy Ii n dr e ras, m o ar
er a s eller goffreras,. hvarmed förstås en olika
pressning för att förse banden med mönster. Kunna vi
också ej återgifva färgprakten hos dylika alster inom
sidenväfveriet, vilja vi dock i fig. 505 meddela ett
prof på den smakfulla teckning, hvarför bandmönster
i allmänhet utmärka sig och hvarigenom de ofta bli
tongifvande inom modverlden.
En egendomlig bandformig artikel är s n il j a n. En
varp väfves taftar-tadt med omvexlande två silkes-
och två tvinnade ändar med inslag af silke. Medan de
två silkesändarna tjena till att binda och fasthålla
inslagen, utdragas på ömse sidor de båda tvinnade
eller liständarna, sedan man sönderdelat v äfven
i smala l-2 linier breda remsor. Genom snoning med
en på de lodräta remsorna upphängd kula vridas de
upprispade remsorna skrufformigt, så att snöret får
ett samraetsartadt eller silkesmasklikt utseende.
Utföras de smala väfnaderna efter bestämda mönster,
kunna sniljtrådarna användas till inslag i fasonerade
sniljväfnader af det slag, som tillverkas i Wien och
Annaberg till själar, dukar o. s. v.
Till bandfabrikationen sluter sig en rad andra
snörmakararbeten, t. ex. bårder, fransar, galoner,
trensar, kordonger och snodder, elastiska och ihåliga
snören och band o. s. v., hvartill man utom de vanliga
väfiiadsämnena äfven delvis använder hästhår, halm
och glas.
Den mekaniska väfstolen. De väfstolsinrättningar,
vi hittills tagit i betraktande, tillstädja ej att
öka hastigheten öfver en viss gräns, hvilken är
lika mycket beroende af arbetarens uppmärksamhet och
skicklighet som af väfstolens bygnad. Det fins dock
en stor mängd väfnadsalster, hvilkas tillverkning är
så enkel, att de helt och hållet kunde undvara denna
uppmärk -samhet, om väfstolen kunde fås att öfvertaga
alla de förrättningar, hvilkas utförande hittills
varit öfverlemnadt åt menniskohanden. Det är detta
problem, hvars lösning äfven inom väfnadsslöjden
måste vara utgångspunkten för en tillverkning i
massa och äfven blifvit löst genom uppfinningen
af den mekaniska väfstolen. Vi ha derför att tacka
Edmund Cartwright, en prest inom den engelska kyrkan,
hvilken i sin 1784 uppfunna maskinväfstol åstadkommit
en af de sinnrikaste maskiner, hvarmed tillverkas
till och med sidentyg, möbeldamast, orleans och
finare bomullsväfnader, mest dock kattuner och
klädesartade tyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
