Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Följande året erhöll Howe ett patent, ehuru visserligen blott för att afträda det
till den fordringsegare, med hvars tillhjelp han kunnat fullborda sina
förarbeten. På värdet af hans maskin trodde i början ingen. De många försök, som
föregått den, uppträdt med stora löften och likväl misslyckats, hade gjort
allmänheten ytterst misstrogen. I England sålde Howe patentet på sin uppfinning
för 1 800 kronor och en viss andel af vinsten. Maskinerna från den första der
upprättade fabriken vunno god afsättning, men den andel i vinsten, Howe
betingat sig, förhölls honom, och han såg sig jemte sin familj i ett främmande
land försatt i den hjelplösaste belägenhet. Sedermera lyckades han likväl åter
komma i besittning af sitt amerikanska patent och som maskinbyggare sjelf
skörda vinsten af uppfinningen. Rikligast lönade sig denna dock derigenom,
att alla fabrikanter, som ville begagna sig af egendomligheterna i Howes
maskin — skytteln och den med öga i udden försedda nålen — enligt den
amerikanska patentlagen voro skyldiga att betala uppfinnaren en afgift. I augusti
1872 utgick tiden för Howes patent, och de amerikanska fabrikanterna blefvo
först då fria från skyldigheten att för hvarje exemplar af hans konstruktion
betala arfvingarna en half dollar (1,91 krona).
Sedan Howe lemnat den första verkligen användbara maskin, var
naturligtvis en grufva öppnad, i hvilken den amerikanska uppfinnings- och
spekulationsandan hufvudstupa störtade sig. Under loppet af tre år uttogos ej
mindre än 200 patent på uppgifna förbättringar, som i sjelfva verket
inskränkte sig till några få brukbara konstruktioner. För närvarande uppgår
patentens antal till en vida högre siffra, och det egendomliga inskränker sig ofta
blott till en obetydlig förändring i någon liten enskildhet. Äfven kuriositeter
förekomma, t. ex. Colliers lilla handsymaskin, hvilken man fattar med handen
och sätter i rörelse som en sax. Det undre bladet i denna sax är ett litet
fodral, hvari maskinens axel jemte den öfriga mekanismen befinner sig, hvilken
af det öfre bladet sättes i rörelse. På detta blad äro äfven nålen, trådföraren
och spolen anbragta. Då man syr, fästes tygets ena ända hvar som helst,
den andra ändan hålles med venstra handen, och maskinen föres med den
högra längs efter sömmen, under det man samtidigt rör tummen och fingrarna,
liksom då man klipper med en sax. Hvarje sammantryckning åstadkommer
ett sting. En fjäder trycker efter hvarje sting saxens, d. v. s. maskinens,
båda blad ifrån hvarandra.
Tillverkningen af de amerikanska maskinerna är hufvudsakligen samlad
i de väldiga, i massa tillverkande fabriker, som tillhöra Singer & Comp, i
New-York, Wheeler & Wilson, äfvensom Elias Howe i Bridgeport och Grover
& Baker i Boston. Den förstnämda fabriken lemnar förbättrade
skyttelmaskiner efter Howes system; de senare lemna dels sådana, skyttelmaskiner med
runda skyttlar, dels maskiner efter egen uppfinning, grovermaskiner med
cirkelnål, hvilka sy s. k. grover- och bakersöm, medan Wheeler & Wilson äfven
efter egen uppfinning förfärdiga de egendomliga linnesömsmaskinerna med
stående spole eller gripare. En annan fabrik, Wilcox & Gibbs’ i Philadelphia,
för dessutom i marknaden en patenterad entrådig kedjesömsmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
