Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tarmsträngar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554 FÖRARBETNING AF HÅR,
BORST OCH TARMAR.
sträckas. Vid hvarje ombyte af lut upphängas
strängarna en timme i luften och dragas, sedan de
härigenom blifvit halftorra, å nyo mellan fingrarna.
Genom denna mångfaldiga bearbetning antaga de ett
allt renare och klarare utseende och uppsvälla så,
att de slutligen flyta på vattenytan. Detta är rätta
ögonblicket, då de utan dröjsmål måste hoptvinnas,
sedan de likväl först blifvit i rent vatten
befriade från all lut. Före spinningen företages
en sorgfällig sortering. Man utsöker de finaste,
till tretrådiga qvintar passande styckena, skiljer
de klara från de ogenomskinliga, som äro färgade
röda eller blå, sorterar efter olika groflekar och
klyfver i nödfall. Då tarmarna alltid af-smalna mot
den ena ändan, läggas de till en sträng bestämda
snedt Öfver hvarandra på det sätt, att strängen
på hela sin längd blir fullkomligt jemn-tjock. Den
afslipning, som härefter stundom ges strängen, är
en dålig nödfallsutväg, enär hon har till följd, att
strängen under begagnandet blir »luden» och förlorar
sin rena ton.
Spinningen eller hoptvinningen af de våta
strängtrådarna sker i en rep-slagarbana, och spinn ar
en måste härvid oupphörligt med fingrarna Öfverfar a
strängen för att utsläta alla ojemnheter och gifva
honom en fullkomlig rund-ning. Strängarna snos i
allmänhet ett par hundra hvarf, qvintarna flera, de
gröfre i förhållande färre; men det bestämda antalet s
no ni n gar gifves ej på en gång, utan med mellanskof
i två, tre till fyra omgångar. Då den första lösa
snoningen är gjord, uppspännes den ännu fuktiga
strängen, för att bibehållas i detta tillstånd, i en
med träpinnar besatt ram, hvilken, sedan han blifvit
full, insattes i svafvelkammaren. Här uppvärmas
strängarna först lindrigt under 12 timmar, men få ej
genomtorka. Derefter antändes svaflet, och kammaren
tillklistras. Efter 24 timmar uttagas de nu blekta
strängarna och få en ny snoning på hjulet. För tunna
strängar är detta nog, medan för gröfre svaf-ling
och snoning upprepas ännu en till två gånger, eller,
som hos Savaresse, der svaflingen fortfar 2 till 8
dagar, strängarna litet emellan uttagas ur kammaren,
fuktas och utsättas för luftens inverkan. Till slut
glättas de uppspända strängarna derigenom, att de
fuktas och omkring 50 gånger öfverfaras med en sudd
af hästtagel, eller ock, som i Frankrike, verkställes
detta mödosamma arbete af en med två hårdynor försedd
enkel maskin. Slutligen torrpoleras de på samma sätt
med glaspulver och indränkas med god olivolja.
Till den högsta mandolinsträngen hoptvinnas blott
två strängtrådar, till fiolqvintar 3 eller, der ej
material finnes, 4-6 halfva; till a-strängar 3-4 och
till d-strängar 6-8 hela. Till gitarrsträngar användas
finare tarmar än till fiolsträngar; för violoncellen
till 10, för harpan till 22, för kontrabasqvintar
till 40 och för kontrabasens D-sträng ända till 85
strängtrådar. Ju gröfre strängarna äro, desto lättare
kan det bästa materialet till dem ersättas af något
annat dermed beslägtad!. I Tyskland och Frankrike
förarbetas dertill tarmarna efter gumsar och kalfvar,
i Italien äfven efter getter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
