Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutbetraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFINNINGARNAS VÄRDE. -
557
ligt eller ledsamt arbete skulle ej heller
uppfinningsandan blifvit väckt, utan utsigten till
belöning, hon må nu bestå i äran att helsas som
upptäckare och uppfinnare eller i ett patent, som
lofvar god vinst, skulle äfven ännu i dag de bästa
idéer ofta förbli putförda.
Om någon tidsålder i afseende på storartade
uppfinningar åstadkommit synnerligt mycket mer än
andra, är svårt att afgöra. Det är visserligen
en mycket allmänt utbredd åsigt, att på ingen
tid talrikare och vigtigare uppfinningar blifvit
gjorda än på vår egen, och vi, som med undantag
af något litet, som gått förloradt, ega alla de
förflutna århundradenas hela skatt af andligt
vetande och tekniska framsteg, som dessutom kunna
omedelbart dra nytta af hvarje ny förbättring och
i följd deraf med hvar dag allt bättre se våra
behof till godo, äro lätt benägna att ge vår egen
tid segerpriset. Och likväl ligger måhända i denna
åsigt lika mycket sjelföfverskattande och egenkärlek
som misskännande af hvad föregående tider gjort för
oss. Hvarje uppfinning är ett barn af sin tid, det
vill säga, hon göres vanligen då, när hon behöfves,
och låter man denna sats gälla för alla tidsåldrar,
skulle hvarje århundrade just ha frambragt det,
som för dess utveckling var ett behof. Värdet af en
uppfinning låter hufvudsakligt bedöma sig från två
synpunkter, som ej ens behöfva stå i något samband
med hvarandra, först och främst efter det inflytande,
hon utöfvat på tillfredsställande af ett eller annat
behof och dermed äfven på tidens sociala förhållanden,
och för det andra efter det belopp af skarpsinne,
forskning och kraftansträngning, som blifvit nedlagdt
på idens praktiska genomförande. Hvad först nyttan
beträffar, bedömes hon af senare tiders menniskor,
som utgå från andra åsigter, merendels oriktigt och
blir ej sällan underskattad. Men det inflytande,
ett nytt verktyg, en hittills obekant arbetsmetod
eller fullkomningen af en redan känd utöfvat, rättar
sig helt och hållet efter summan af de på deras tid
befintliga inrättningar. Den, som först föll på den
tanken att använda ett af de starkaste husdjuren till
lefvande drifkraft, gjorde måhända dermed sin tid en
större tjenst än Watt genom ångmaskinens skapande det
adertonde århundradet. Uppfinnaren af hammaren torde
ha utgått från den skenbart lätt uppstående iden att
efter likheten med den knutna handen skapa ett mindre
känsligt verktyg. Men det färdiga redskapet har utan
tvifvel minst haft samma betydelse och måhända varit
föremål för fullt ut lika stor beundran som den,
hvarmed personer utom facket i våra dagar följa
den ofantligt mycket konstrikare bygda ånghammarens
rörelser. Det enklaste verktyg att upprista och luckra
jorden, som ännu ej ens förtjente namnet af den första
hackan eller den första plogen, var för det då varande
jordbruket af oändligt större betydelse än alla våra
nu varande åkerbruksredskap tillsammans, och det
första fiskben, som begagnades till nål, skulle på
en utställning med rätta taga vårt intresse i anspråk
i högre grad än våra dagars mest fulländade symaskin.
Och om forntiden i den andra punkten, det belopp af
skarpsinne och forskning, som en uppfinning fordrat,
står efter vårt århundrade, derom torde väl äfven
vara olika meningar. Många upptäckter tillskrifvas
visserligen slum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
