Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutbetraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566
SLUTBETRAKTELSE.
språng, dess slöjd redan vunnit, arbetar lättare
och billigare, och sålunda genom det försvårade
tillträdet af främmande arbete skydda det egna landets
samt låta det i trygghet och ro stärka och utveckla
sig. Böra äfven dessa tullar afskafFas? På detta sätt
uppstäld, fordrar frågan en annan undersökning, som
helt naturligt leder våra tankar tillbaka till de
i handelspolitiskt hänseende vigtigaste staternas
äldre dagar och visar oss, huru de förnämsta
nationalekonomiska systemen småningom utvecklat
sig. Särskildt taga här Frankrike och England vår
uppmärksamhet i anspråk, ty från dem utgingo de mest
betydande reformerna.
England, som redan under senare hälften af det
16:e århundradet kraftigt uppblomstrat, erhöll
genom förvärfvandet af sina kolonier i Ostindien,
Nordamerika och Vestindien ett så omätligt försprång,
att Frankrike, Tyskland och Holland måste uppbjuda
alla krafter för att blott någorlunda hålla
det jemvigten. Holland, med sin benägenhet att
ständigt se sakerna ur små synpunkter, har ej på
gången af denna utveckling utöfvat något väsentligt
inflytande. Tyskland hade så mycket att skaffa med
sina inre förhållanden, hvarigenom hansans makt
redan blifvit bruten, att det i de yttre frågorna ej
förmådde göra sig gällande. Spaniens oöfvervinneliga
flotta var sprängd åt alla himlens hörn, och
kontinenten skulle väl med eller mot sin vilja
slutligen måst finna sig uti att endast genom England
handla med den öfriga verlden, hade ej från ett helt
annat håll en makt uppstått, som på ett ej anadt sätt
inverkade på de svagare makterna derigenom, att hon
lärde dem se folkens arbets- och handelsförhållanden
från allmänna nationalekonomiska synpunkter och
småningom ur sakförhållandena utvecklade lagar,
hvilkas iakttagande åtminstone hade det goda med sig,
att ett ordnadt skick åter bragtes till stånd.
Märkvärdigt nog utgick denna andliga nyskapelse från
ett land, som i sina inre förhållanden utan all fråga
sjunkit djupare än något annat, från Frankrike, som
nyss genomlefvat den Richelieu-Mazarinska perioden, af
hvars följder det efter allt utseende måste duka under
för en oundviklig nationalekonomisk död. Med näringar,
jordbruk och handel nedtryckta under skattebördor af
alla möjliga slag, med uttömda krafter och förstörd
kredit var landet, såsom en skildrare af det då
varande tillståndet uttrycker sig, ej stort annat än
ett sällskap af röfvare och tiggare. Då kom Colbert i
spetsen för förvaltningen, och denne man har Frankrike
att tacka för sin räddning, ty han botade landet
från dess sjukdomar, gjorde framför allt slut på
handeln med embeten och tjenster samt gaf arbetet
och skickligheten ett skydd och en uppmuntran,
som återgåfvo dem tron på deras värde. Den inre
handeln höjde han genom väganläggningar, kanal-
och brobygnader, och tullarna, som förut afspärrat
de särskilda provinserna från hvarandra, upphäfdes;
endast mot införseln utifrån stängde han landet för
att, som det hette, låta det inhemska arbetet i fred
och ro utveckla sig. Han utgick från den grundsatsen,
att man bör af utlandet väl köpa råämnen, men intet
eller åtminstone så litet arbete som möjligt, deremot
i slöjdalster sälja till det så mycket arbete som möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
