Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det tyska hanseförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryssland redan egde betydande privilegier, bildade
kärnan, kring hvilken de närliggande mindre städerna
slöto sig. Ty i fördraget förklarades uttryckligen,
att alla medlemmarna skulle ega del i förbundet^
privilegier, men äfven vara förpligtade att bidraga
till deras upprätthållande. Derför förblef också
Lübeck städse hela förbundets »vorort» och hufvud. Ju
mäktigare det tyska elementet blef i de särskilda
östersjöhamnarna och ju närmare dessa i följd deraf
slöto sig tillsammans, desto kraftigare blef äfven
gemensamheten i intressen, och sålunda ingick den
ena staden efter den andra i förbundet, ej blott för
att komma i åtnjutande af dess skydd, utan äfven
för att blifva delaktig af de stora fördelar, det
erbjöd sina medlemmar. Under hansans glansperiod voro
de förbundna städerna delade i flera kretsar eller
qvarter. Till den vendiska hörde Lübeck, Wismar,
Rostock, Stralsund, GreifsAvald, Stettin, An-klam,
Demmin, Kolberg och en mängd smärre in i landet
belägna städer, såsom Berlin, Stendal, Gardelegen,
Soltwedel, Frankfurt a. d. Öder m. fi. Till det
sachsiska qvarteret räknades: Hamburg, Bremen, Stade,
Buxtehude, Goslar, Hameln, Hannover, Magdeburg,
Braunschweig, Göttingen, Hålle, Hildesheim, Erfurt,
Nordhausen m. fl. Till den \restphaliska afdelningen
hörde: Köln, Soest, Dortmund, Minister, Osnabriick,
Miinden, Paderborn m. fl. jemte de nederländska
städerna Gröningen, Campen, Zwolle, Deventer, Ziitphen
m. fl. Det baltiska qvarteret, det yngsta, utgjordes
af städerna Danzig, Elbing, Königsberg, Reval, Riga,
Thorn, Visby m. fl.
Förbundets ratta och ursprungliga ändamål, ömsesidigt
bistånd mot angrepp utifrån, trädde dock snart i
bakgrunden för det andra, att begagna den makt,
det genom inträdet af så många rika och stridbara
städer vunnit, till att förvärfva handelsfördelar i de
kringliggande länderna och i nödfall med väpnad hand
tvinga deras herskare att upprätthålla förut gifna
eller förläna nya privilegier. Huru stor denna makt
var, visar bäst det krig, som förbundet 1361–1370
segerrikt förde mot Danmark och hvari ej mindre än
77 städer deltogo. Hanseaterna spelade en lång tid
herrar i de nordiska, länderna, hvilkas konungar
mången gång måste med eller mot sin vilja foga sig
efter de öfvermodiga köpmännens önskningar.
Deras inflytande och handelsverksamhet inskränkte
sig dock ej endast härtill. Östersjöhandeln utgjorde
blott den ena, om också vigtigaste hälften af den
stora kretsen af deras affärsförbindelser. Af den
ofantliga mängd alster, som de hemtade från de fyra
nordiska länderna, hvilka i århundraden utgjorde deras
handelsområde, kunde deras eget land, Tyskland, endast
förbruka en mycket liten del. Ännu hade det allmänna
välståndet der ej gjort några synnerliga framsteg,
och framför allt var slöjdfliten der allt för litet
utvecklad, att det skulle kunnat använda de nordiska
råämnena, och sådana voro till största delen östersjö
varorna, oafsedt att en stor del af dem i tillräcklig
mängd frambragtes inom dess egna gränser. Saltad fisk,
en vara, som då, medan hela norden ännu var katolskt,
i oerhörda massor förbrukades under fastan, utgjorde
sannolikt en af de förnämsta artiklar, som öfver
öster-sjöhamnarna infördes till tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
