Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelsmännen i Nordamerika och Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERLDSHANDELNS UTVECKLING UNDER DEN NYARE TIDEN.
57
köpmännens bolag fast fot på Molukkerna och Java,
men kunde dock till sluts ej bibehålla sig mot de
senare. Bättre lyckades det dem i Främre Indien och
på kusterna af Malabar och Koromandel. I Kalikut,
Massulipa-tam, Delhi och Surate anlades kontor,
hvilka segerrikt försvarades mot portugisernas
anfall. Som lon för deras bistånd vid portugisernas
fordrifvan.de-från Ön Ormuz tillät dem den persiske
sjahen Abbas att anlägga ett faktori i Bender
Abassi vid Persiska viken, och under loppet af I7:e
århundradet uppstod en hel rad af nya vigtiga nybyggen
eller blefvo äldre sådana ytterligare utvecklade och
befästa. Surate, Bombay, Madras och Kalkutta blefvo
de förnämsta handelsplatserna.
De välgörande följderna af den omedelbara förbindelsen
med båda Indierna hämmades mycket under den första
hälften af det 17:e århundradet genom de politiska
och religiösa partistriderna i England, tills
Cromwell trädde i drottning Elisabeths fotspår,
i det han upphäfde en mängd yrkesmonopol och genom
navigationsakten betryggade Englands uteslutande
handel ej blott med de amerikanska kolonierna,
utan äfven med östersjöländerna, hvilkas handel med
England hittills gått genom holländarna. Från denna
tid tog skeppsbyggeriet i England en kraftig fart
och derifrån daterar sig äfven början till Englands
sjömakt. Cromwells styrelse varade dock blott en kort
tid, och under de följande regeringarna upprepades
de förra skakningarna. Handel och näringar ledo häraf
dubbelt, då de vid samma tid på andra sidan Kanalen i
den uppblomstrande franska industrin fått en farlig
fiende, som ej blott på fastlandets marknader,
utan äfven i England sjelft segerrikt täflade med
den britiska. Äfven i Ostindien sjönko Englands
anseende och makt, och det ostindiska kompaniet, som
här använde sin makt till skamlösa utpressningar och
plundringar, hade i Aurengzeb, den krigiske furste,
som då satt på stora moguls tron i Delhi, funnit en
sig vuxen motståndare.
Så stodo sakerna mot slutet af I7:e århundradet:
Holland endast med möda bevarande en nimbus af sin
forna storhet som verldens första handlande folk,
England efter en kort blomstring försvagadt genom
borgerliga krig och kastadt långt tillbaka i sin
utveckling, Frankrike deremot på höjden af sin makt,
med den ena handen gripande efter herraväldet på
industrins och handelns fält och med den andra efter
det politiska öfverväldet i Europa. Det såg ut,
som arfvet efter Holland ofelbart måste tillfalla
denna makt och som verldshandeln för de följande
århundradena skulle nödgas förlägga sina förnämsta
stapelplatser till de franska marknaderna. Då
förstörde Ludvig^ XIV:s omättliga hersklystnad
Colberts verk och stötte Frankrike ned igen ifrån
den höjd, hvartill det efter stora ansträngningar
redan uppstigit. I blindt trosnit fördref Ludvig
calvinisterna, hvilka nu utvandrade och i sina
nya fädernesland, i synnerhet England och Holland,
införde tillverkningen af fina ylle-, siden- och
linnevaror, af hattar, glas, metallvaror, papper
m. m. och derifrån täflade med moderlandet. Det
måste se herraväldet på hafven och det första rummet
inom industrin och handeln öfvergå till medtäflåren,
hvilken det redan trott vara besegrad, och de oerhörda
ansträngningarna att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
