Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelsmännen i Nordamerika och Indien - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillintetgöra fienden hade endast tjenat till att göra
Frankrike fattigare och Vanmäktigare. Storbritannien
intog Nederländernas plats. London trädde i Amsterdams
ställe.
Tyskland delade Italiens öde. Upptäckten af sjövägen
till Ostindien, hvarigenom sjöstäderna vid Medelhafvet
sågo sin betydenhet aftaga, inverkade äfven förlamande
på de medel- och sydtyska städernas handel. Före
denna händelse gingo söder ifrån norrut två stora
handelsvägar, på hvilka Indiens, Arabiens och
levantens varor hunno Tyskland och derifrån spredos
till vestra, norra och nordöstra Europa. Den ena gick
från Venezia genom öfre Italien öfver Tyrolalperna,
berörde Augsburg, Nürnberg, Bamberg och Erfurt,
grenade sig derifrån åt alla sidor och ledde Öfver
Wien till Ungarn, Polen och Kijef, samt öfver Prag
till Breslau och Danzig eller till Krakov. Den andra
af dessa vägar, som utgick från Genova, öfversteg
schweizalperna, berörde Chur och uppsökte derifrån
rheinvägen. Basel, Strassburg, Speier, Worms, Mainz,
Köln utgjorde de vigtigaste hvilopunkterna på denna
väg, och alla dessa orter blefvo stapelplatser för
de indiska och levantiska varorna, hvilka derifrån
fördes vidare till Nederländerna eller nordöstra
Tyskland. Det var denna handel, de nämda städerna
under medeltiden till största delen hade att tacka
för sin betydenhet, ty äfven industrin, som hos
de flesta fann en ifrig vård, uppsökte orter, som
voro gynsamt belägna för införsel af råämnen och
de färdiga varornas afsättning. Ej långt från dessa
hufvudvägar lågo de båda platser, hvilka genom sina
mässor erhöllo lika .stor betydenhet: Frankfurt a
m Main och Leipzig. Äfven de togo del i vinsten af
den italiensk-tyska handeln. Med förbleknandet af de
italienska republikernas glans upphörde denna handel
af sig sjelf, och det sjunkande välståndet i södra
och mellersta Tysklands städer visade tydligt, att
hufvud-källan var utsinad. Ännu i dag ser man spår
af den forna glansen, som, till och med i ruiner,
tydligt förkunnar, att här en gång rådt ett sällsynt
välstånd, att ett rikt, praktälskande och stolt slägte
här måste ha lefvat.
I nordvestra och norra Tyskland ledde andra orsaker
till samma förfall. Allt för egensinniga att följa
tidens framsteg, hvilken visade sig allt mera benägen
för en fri täflan på handelns område, utan understöd
från riket, skakade och försvagade af misshälligheter
bland förbundsmedlemmarna, af skrå- och ståndstvister,
liksom af religionskrig, hade hansestäderna uppgifvit
den ena ställningen efter den andra och slutligen
måst vika för nederlän-darnas, engelsmännens, de
skandinaviska staternas och Rysslands tilltagande
ruakt. En obetydlig fraktfart och den lilla handeln
för eget behof var allt, de egde qvar. Endast Hamburg
och Bremen, hvilkas samband med de öfriga redan
länge varit löst, samt Lübeck, hvars förbindelser i
östersjöländerna hade de djupaste rötterna, bibehöllo
ett skimmer af den forna glansen. De voro äfven de
enda, som behöllo namnet hansestäder.
Tretioåriga kriget gjorde den tyska handelns ruin
fullständig. Det förstörde de inhemska slöjdgrenar,
hvilkas alster varit så högt skattade i ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
