Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verldshandelns utveckling och utbredning i nittonde århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
makt genom handelns jätteartadt fortgående
utveckling med hvarje år vinner en allt kraftigare
och påtagligare bekräftelse.
Riktningen till det praktiska, som fördomen eller
okunnigheten så gerna kallar materialism, är det
utmärkande för vår tid. En djupare bildning blir
nu ett oafvisligt vilkor för att med full framgång
kunna drifva en industriel verksamhet. Universitetens
laboratorier och fysiska kabinett, de meteorologiska
anstalterna, de magnetiska stationerna,
djupmätningarna af hafven, förbättringarna af
kartorna, kronometrarna m. m. arbeta i handelns och
sjöfartens intresse och ha skaffat oss telegraferna,
kännedomen om de säkraste sjövägarna m. m. Man har
grundat fackskolor af alla slag för att sätta ungdomen
i tillfälle att förvärfva de erforderliga kunskaperna
och färdigheterna. Man har skapat navigations- och
handelsskolor, polytekniska och landtbruksläroverk
samt sporrat folkens täflan genom storartade
industriutställningar, der tillfälle erbjudes att
lära känna teknikens och slöjdflitens framsteg.
Men man nöjde sig ej med dessa framsteg; man ansåg det
fast mer nödvändigt att äfven teoretiskt undersöka och
fastställa lagarna för handeln och nationalekonomin,
upphöjde statistiken till rang af en sjelfständig
vetenskap och sammanfattade resultaten af alla
dessa forskningar till en sund handelspolitik och
naturenlig statsförvaltning, som efter en bättre
uppfattning af handelns natur reglerade tull-, post-
och beskattningsväsendet samt genom handelsfördrag
vidgade och underlättade samfärdseln. Adam Smith
uttalade närings- och handelsfrihetens stora
grundsats som följd af den personliga friheten,
i kraft hvaraf det är hvars och ens ovilkorliga
rätt att utan hinder, på sätt han sjelf finner
lämpligast, använda de ärfda anlagen eller de
förvärfvade färdigheterna. Skråtvånget upphörde,
många tullgränser föllo, vissa gynnade folks
företrädesrättigheter upphäfdes, och regleringen
af handeln i stort och smått öfverlemnades åt
konkurrensen, d. v. s. åt lagen för tillgång och
efterfrågan. Handeln förenade genom sin frihet jordens
folk till en stor familj och bortjagade öfver allt,
der han fick insteg, fördomar och barbari. Han gjorde
negern fri, indrog Kina och Japan i det europeiska
kulturlifvet, öfverspann verldsdelar och haf med
ett nät af telegraflinier, spred genom jernvägar och
ångbåtslinier lif i kulturfattiga nejder, förenklade
mynt, mått och vigt. Sålunda såg man ej blott kineser
bosätta sig som arbetare i Nordamerika och Australien,
japaneser studera vid europeiska universitet, utan
äfven de turkiska och persiska herskarna sjelfva
besöka de otrognas länder för att med egna ögon lära
känna deras förhållanden. Vår tid är så rörlig, att
till och med den gamla, i föråldrade åskådningssätt
stelnade orienten börjar röra på sig och föryngra
sig med en dryck ur de europeiska ideernas bägare.
Men vi öfvergå nu till en hastig öfversigt af
de förnämsta handelsländernas förhållanden och
verldshandelns varuomsättning.
Då revolutionen i Frankrike uttalade de menskliga
rättigheterna som den ledande grundsatsen för sin
politik och i följd deraf upphäfde alla privilegier,
uppträdde England som konservativ makt emot henne
och började ett krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
