Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verldshandelns utveckling och utbredning i nittonde århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på lif och död, som slutade med bourbonernas
återkallande. Emedan England sjelft ej egde
någon stor landhär, eggade och understödde det
alla stater, som förde krig mot Frankrike, och
bortsopade den franska krigs- och handelsmarinen från
hafven. Napoleon svarade med kontinentalspärrningen,
i det han förbjöd de af honom beroende staterna
all förbrukning af engelska varor och all handel
med engelska fartyg. Denna åtgärd hade oväntade
följder. Många kolonialvaror hade redan blifvit ett
allmänt behof och infördes genom smuggling, andra
sökte man ersätta med surrogat, t. ex. rörsockret
med hvitbetssocker, hvars framalstring blef en
indrägtig binäring för jordbruket. Utestängningen
af de engelska fabriksvarorna satte lif i de af
kontinentalspärrningen träffade staternas industri,
de neutrala makterna, i synnerhet Nordamerika och
de nordiska staterna, bemäktigade sig en del af
den europeiska mellanhandeln och skeppsrederiet,
hvaremot England ensamt beherskade handeln i
de öfriga verldsdelarna. Det långa kriget med
Frankrike försänkte det dock i skuld, och då det
efter fredsslutet såg sig ansigte mot ansigte med
en kraftigt utbildad vesteuropeisk industri, sökte
det undertrycka henne genom höga införseltullar på
främmande slöjdalster och de utländska marknadernas
öfversvämmande med sina egna. Det oaktadt gick dess
afsättning på Europa tillbaka, ty utförseln hit
utgjorde blott en tredjedel af hela dess export.
För att kunna bibehålla sin plats på verldsmarknaden
fullkomnade det med hvarje år sina maskiner och
ökade sina jernvägars antal, så att jern, stenkol
och bomull blefvo grundvalarna för dess makt. Men
närings- och handelsfrihetens grundsats, såsom Adam
Smith uttalat honom, framtvingade i England sjelft en
förändring af handels- och statspolitiken. Det kunde
ej längre hindra den europeiska industrins tillväxt,
ty det öfverträifades redan i några artiklar af
Frankrike, Belgien och Tyskland. Man öfvertygade
sig, att det tysta kriget med tulltaxor skadade båda
parterna; först måste i följd af anti-corn-leagues
ansträngningar spanmålstullarna falla, derefter kom
turen till andra, och på den senaste tiden ha de
flesta införseltullar blifvit upphäfda eller nedsatta.
Då England förlorade de nordamerikanska kolonierna,
såg detta först ut som en stor förlust. Den stigande
handeln har emellertid visat det vara motsatsen. Sedan
dess har äfven Englands kolonialpolitik blifvit en
annan, i det man beviljat Canada, Australien och
Kaplandet egna parlament. Annat var förhållandet i
Ostindien. Detta rika land utarmades, och uppresningar
utbröto, som med möda undertrycktes. Man söker
derför nu genom byggande af jernvägar och understöd
åt landtbruket och näringarna komma befolkningen
till hjelp och genom öppnandet af nya handelsvägar
i Asien bereda afsättning för dess alster. För detta
ändamål tilltvang sig England i förening med Frankrike
öppnandet af de kinesiska hamnarna och sökte allt mer
befästa sitt inflytande i Turkiet och Persien. Här
har det dock funnit en svår medtäflare i Ryssland,
som efter krimkriget visserligen för en tid måst låta
sina planer på Turkiets europeiska provinser hvila,
men under hela tiden med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
