Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De fornromerska vägarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
BE STORA HANDELSVÄGARNA FÖRR OCH NU.
Den berömdaste romerska landsvägen var den
delvis ännu bibehållna Via appia^ hvilken tjenade
alla den tidens vägbyggare till mönster och med
full rätt kallades »vägarnas drottning». Han var 27
fot bred och hvilade med en lindrig hvälfning på en
underbyg-nad, som höjde sig öfver det kringliggande
landet. På sina ställen, i synnerhet i närheten af
Rom, var han belagd med granitplattor och, der markens
beskaffenhet så fordrade, med ett underlag af fasta
qvaderstenar. Kanterna skyddades af en låg stenmur,
mot hvilken milstenarna stödde sig; dessa delade
vägens längd i noga uppmätta delar. Han berörde
Capua och Beneventum och slutade i Brun-dusium, nu
Brindisi, som i våra dagar blifvit en så vigtig
ort och der de i forntiden berömda pelarna,
som betecknade hans ändpunkt, ännu finnas till
en del bibehållna (fig. 25). Under kejsardömets
blomstringstid räknade man 28 dylika vägar, som
sträckte sig öfver »hela verlden», dessutom en mängd
kanaler och dessa beundransvärda vattenledningar,
om hvilka vi i en föregående del berättat. Passen
öfver de höga Alperna till Italien voro långt före
den kristna tiden banade. Caesar fann redan på Stora
S:t Bernhard ett keltiskt tullväsen för varor, som
forslades öfver detta pass, och det samma var äfven
förhållandet i Juradalarna och i hela Gallien, ty
handeln och samfärdseln med Helvetien öfver de höga
bergkedjorna voro mycket lifliga.
Den bästa inblicken i det fornromerska vägsystemet ger
oss dock Peu-tingers berömda tabula, en karta, som
från det på fornskrifter rika klostret i Tegernsee
kommit i den augsburg-ske patriciern Konrad von
Peutingers ego och för hvilken ett itinerarium från
4:e århundradet ligger till grund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
