Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Postanstalterna i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
POSTER OCH POSTVÄSEN.
förbättringar under hårda strider och förföljelser
från generalpoststyrelsens sida. Den allmänna
meningen understödde dock den outtröttlige
reformatorn. Slutligen vunnos äfven Englands regering
och parlament för Hills riktiga idéer, och hans plan
gillades. Afstånden hade nu ej mera något inflytande
på postafgifterna; hvarje bref under ett halft uns
(l uns = 6,6 ort) till alla det förenade konungarikets
delar drog samma eller lägsta portosats; hvarje bref,
som vägde mer än ett halft uns (3,3 ort) och deröfver,
erlade dubbelt porto; dessutom infördes postmärken
och stämplade brefkuvert. Rättigheten till portofri
korrespondens afskaffades.
Dermed började en ny tid för hela det europeiska
postväsendet genom öppnande af en friare och
mindre kostsam samfärdsel, hvars lyckliga följder
visserligen ej under reformens första år, men dock
under den närmaste tiden kommo postverken sjelfva till
godo. Sedan den allmänna meningen länge och bestämdt
uttalat sig för Rowland Hills förslag, gjordes (den
10 januari 1840) de första förberedande anstalterna,
och dermed började en hel kedja af förändringar,
hvilkas storartade följder efter ett fjerdedels
århundrade äro allmänt bekanta.
Det engelska pennypostsystemet ha Europas
öfriga kulturstater mer eller mindre tagit till
förebild. Fackmän ha gjort den hillska reformen den
beskyllningen, att han var allt för radikal och ej
fäste tillbörligt afseende på den finansiela sidan af
åtgärden. Om man också ej kan neka, att inkomsterna
under de första åren efter reformen stannade långt
under förväntningarna, måste man dock å den andra taga
i beräkning de stora statsekonomiska fördelar, som
blifvit en följd af en lättad samfärdsel. Och i detta
vigtiga afseende har reformen haft den mest af gjorda
framgång. Uttryckta i siffror, låta resultaten af den
engelska postreformen sålunda sammanfatta sig: från
1839, det gamla systemets sista år, till 1870 hade de
med posten befordrade brefvens antal i Storbritannien
stigit från 82 millioner till 862 millioner,
antalet af de olika postkontoren, postexpeditionerna
o. s. v. från 4 500 till 16000, bruttoinkomsterna från
2390763 till 4929475 pund sterling, beloppet af de
genom posten utbetalade postanvisningarna från 313124
till 19 993 987 pund sterling. Personalen vid det
britiska postverket utgjorde 1870 28 078 tjenstemän
m. m. Englands storartade brefvexling blir så mycket
mera öfverraskande, när man ihågkommer, att, enligt
hvad de årligen offentliggjorda äktenskapslängderna
utvisa, tredjedelen af alla fullvuxna män och
hälften af q vinnorna i landet ej ens kunna skrifva
sina namn. Med den bestämmelsen, att ett bref till
alla delar af- det förenade konungariket blott
kostade en penny, var ett visst frankeringstvång
förenadt. Visserligen befordrar den engelska posten
ofrankerade bref, men det anses mycket opassande att
ej frankera ett bref, och adressaten vägrar vanligen
att lösa ett sådant. 1859 gjordes ett försök att
införa ovilkorligt frankeringstvång för alla bref
till orter inom det förenade konungarikets gränser;
Åtgärden stötte dock på så häftigt motstånd både hos
allmänheten och i parlamentariska kretsar, att man
mycket snart måste upphäfva henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
