Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Postanstalterna i England - Frankrike - Postregalet och andra postinrättningar i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POSTINRÄTTNINGARNA I TYSKLAND.
103
Brefmärkena blefvo från första början ansedda som
penningar och använda som betalningsmedel, hvarigenom
de af hjelp te en känbar brist. I hvarje handelsbod,
hvarmed en så kallad »post-office» är förenad, får
man ej blott köpa brefmärken, utan äfven vexla dem
mot kontanta penningar, hvarvid man dock for hvarje
pund får betala en engelsk shilling, som tillfaller
postverket. De små postanstalterna, som handla med
brefmärken och inlösa postanvisningar på högst 5
pund sterling (90 kronor), äro ofta i händerna
på kryddkrämare, som underkasta sig det dermed
förenade besväret redan derför, att postbestyren
skaffa dem nya kunder. Så snart hundra bref i veckan
ankomma till ett ställe i landsorten, inrättas der
en postexpedition. Med dessa små postanstalter är
merendels äfven förenad en sparbank, der hvar och en
kan göra insatser till belopp från l shilling ända
till 30 pund sterling (90 öre-540 kronor); dessa
insatser placeras i 3-procentsfonderna, men förräntas
åt insättaren med blott 2T/2 procent. Deremot har
egaren af en sparbanksbok den fördelen, att han
till och med i den aflägsnaste landsort kan ej
blott säkert placera sina små besparingar, utan
äfven, när han behöfver sin sparpenning, på hvilken
postanstalt som helst lyfta honom mot uppvisande
af sin sparbanksbok. Det samma gäller om de med
postanstalterna förenade lifförsäkringarna och smärre
räntebetalningar.
I Frankrike utgingo de första postinrättningarna
från universitetet i Paris, hvilket redan 1315 lät
inrätta posthåll. Längre fram, 1464 under Ludvig
XI:s regering, erhöllo de en fastare organisation,
men voro dock företrädesvis afsedda för befordrande
af regeringens egna depescher. Någon regelbunden
afgångstid för posterna fans ej; de afgingo
endast, när behofvet så fordrade. Först i början
af I7:e århundradet inrättades regelbundna, för
allmänheten tillgängliga poster. Anda till den
första revolutionens tid var postförvaltningen
bortförpaktad, men från den tiden Öfvertogs hon af
staten sjelf. I ingen stat i Europa har postväsendet
mer än i Frankrike fått tjenstgöra som finanskälla;
också har man der gjort de mest olikartade experiment
med posttaxorna. Portot har än blifvit nedsatt, än
höj dt, allt efter som man af en sådan åtgärd lofvat
sig goda finansiela verkningar. Helt nyligen har man
tagit sin tillflykt till en dylik portoförhöjning
för att genom postverkets öfverskott upphjelpa de
genom det senaste kriget medtagna statskassorna.
Postregalet och andra postinrättningar i Tyskland. Med
post-r e gal e förstår man i allmänhet alla de af
regeringarna uteslutande utöfvade rättigheterna att
befordra personer och saker. Derur utvecklade sig
posttvånget eller statens monopol på befordran af bref
och paket. Posterna voro af två hufvudslag: brefposter
(fordom mest ridande poster) och paketposter. I de
äldre tiderna fortskaffades brefven, inneslutna
i en postväska, från ort till annan af ridande
postiljoner, sedermera i lätta en-spända postvagnar,
medan personbefordringen äfvensom försändningen af
paket lemnades åt paketposterna. Nu mera går hela
denna post på jern-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
