- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjunde bandet. Verldshandeln, dess utveckling, gång och medel /
166

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De asiatiska jernvägarna - Jernvägarna och kapitalet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De asiatiska jernvägarna. Huru långt den europeiska
rasen och i synnerhet hennes driftigaste representant,
den angelsachsiska, sträcker sitt inflytande, inses
redan deraf, att den i så många afseenden omedgörliga
asiatiska kontinenten allt mer får sig påtvingadt
vårt samfärdsväsen och att jernvägarna der redan äro
i stark tillväxt.

Mindre Asien har banor från Smyrna och Skutari till
det inre landet. Dessa banor gå förbi de gamla
grekiska kulturorterna, t. ex. ruinerna af Efesos,
der spillrorna af de gamlas underverk, Dianatemplet,
skåda ned på nutidens brusande lokomotiv. Planer till
en Eufratbana äro redan sedan länge uppgjorda. Det
är bestämdt, att hon skall gå från Medelhafvet till
Eufrat och Persiska viken, kringgå Suezkanalen och
förkorta vägen till Indien. På det ryska området
afser den färdigbygda banan från Poti vid Svarta
hafvet till Tiflis samma mål; hon skall fortsättas
till Persien (Tebris och Teheran). Ryssland tänker
äfven på att genom en jernväg förena sina vidsträckta
besittningar i Sibirien med Europa. Förslaget går ut
på att från Nisjnij-Novgorod, det europeiska systemets
slutpunkt, draga en bana öfver Kasan och Perm till
Jekaterinenburg och Tjumen.

Indiens jernvägssystem, som engelsmännen redan af
strategiska skäl vidga för att hastigt kunna öfver
allt vara till hands med sina trupper, har på den
senaste tiden vuxit med omkring 200 geografiska
mil årligen och genomskär nu hela det stora riket
från norr till söder och från öster till vester,
från Sinds mynning till Ganges’ utlopp, från den
sydligaste spetsen till Himalaja.

På Java ha holländarna bygt banor, men Kina vill
ännu ej veta af dem. Japan deremot, som äfven på
andra områden visat sig vara en vän till reformer och
kultur, ombildar sitt samfärdsväsen efter europeiskt
mönster. Det skall till hela sin längd genomskäras af
en jernväg, hvaraf den första delen, Jokohama-Jedo,
öppnades 1872.

Hvad kolonierna i Australien redan åstadkommit,
visar tabellen på s. 145. Afrika har jernvägar att
uppvisa i sina norra och södra delar, der européer
eller europeiskt inflytande herskar. I Algeriet har
jernvägsbyggandet ej tagit någon raskare fart, medan
deremot Egypten med ifver arbetat på att skaffa sig
dessa samfärdsmedel. Ej blott hela Nildeltat från
Alexandria till Kairo är öfverdraget med jernvägar;
de gå äfven förbi de mångtusenåriga pyramiderna ett
stycke uppför Nilen och skola utsträckas ända till
Kartum, hufvudstaden i det egyptiska Sudan. I södra
Afrika har Kaplandet jernvägar.

Jernvägarna och kapitalet. Att så nödvändiga
och vinstgifvande anstalter som jernvägarna,
så snart de åsyfta att fylla ett verkligt behof,
alltid finna penningmarknaden öppen för sig, och att
stater så väl som enskilda skynda att nedlägga sina
kapital i jernvägspapper, kan ej förvåna. I sjelfva
verket ha i jernvägsanläggningar oerhörda kapital
blifvit nedlagda. Sålunda hade, enligt beräkningar
af professor F. X. Neumann i Wien, ensamt de 6 262
geografiska mil jernvägar, som 1860-1869 blifvit
bygda i Europa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:22:43 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/7/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free