Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångfärjor och trajektfartyg - Slussar - Siler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ned under det lägsta vattenståndet. Tåget kan här
dragas upp af sitt eget lokomotiv, bron är betydligt
kortare, och någon klaff behöfves ej, då fartyget
med sin särskildt för ändamålet formade ända lägger
sig på en i brons ytterkant anbragt vals.
Inrättningar af det andra slaget med rörelse i lodrät
riktning finner man t. ex. på Rhein mellan Homberg
och Ruhrort i form af lyfttorn. De med två bredvid
hvarandra stående vagnar belastade plattformarna höjas
och sänkas medelst hydrauliskt tryck 29 fot. På den
gamla nilfärjan befann sig plattformen, som genom
skrufvar kunde höjas och sänkas, på en 60 fot hög
jernställning, hvilken var anbragt på fartygets
eget däck, och jernvägen gick på en brygga så långt
ut i floden, att färjan äfven vid lägsta vattenstånd
kunde lägga till. Vid trajektanstalten på Bodensjön,
der vattenståndet endast obetydligt vexlar, kan
färjan höjas eller sänkas medelst insläppande eller
utpumpning af vatten, och öfvergången från banan
till fartyget sker här på en jernbro.
Slussar. Slussar äro oumbärliga for reglerande
af vattenståndet. De byggas af sten eller trä och
äro ofta beklädda med gjutjernsplåtar. En sluss är
ett kanalstycke, som på två sidor är afstängdt med
portar. De tjena till att för tillfället bringa två
olika höga vattenytor i jemnhöjd, när sjöfartens
behof så kräfver. Skall man t. ex. åstadkomma en
förbindelse mellan två segelbara vatten, hvilkas
ytor ej ligga i samma höjd, bygger man emellan dem
en kanal och reglerar vattenhöjden genom en eller
flera slussar. Portarna till en sådan sluss äro
alltid stälda i vinkel mot vattentrycket. Skall nu
ett fartyg lyftas till den öfre vattenspegelns höjd,
stänger man de öfre portarna, öppnar de nedre och
slussar in fartyget, då den lägre vattenspegeln
har samma höjd som vattnet i slussgrafven. Derpå
stänger man de nedre portarna och låter vattnet från
den högre vattenspegeln intränga genom de i de öfre
portarna befintliga skottluckorna. Vattnet stiger
nu hastigt i slussgrafven och med vattnet fartyget,
tills begge vattenspeglarna äro lika, då man lätt kan
öppna portarna och på detta sätt komma in i farleden
ofvanför. Skall ett fartyg bringas ned på den lägre
vattenytan, användes ett motsatt förfarande. Vattnet
i slussgrafven bringas i jemnhöjd med den högre
vattenspegeln, de öfre slussportarna öppnas och
fartyget glider in i slussen. Nu stängas de öfre
portarna, vattnet i slussen sänkes genom öppnande af
de nedres skottluckor till jemnhöjd med den lägre
vattenspegeln, hvarefter de nedre portarna öppnas
och fartyget går ut på den nedanför liggande sjön,
floden eller kanalen.
Siler. Ett eget slags slussar, hvarmed stora
landsträckors väl och ve sammanhänga, äro de
s. k. silerna eller zylerna i de tyska och
nederländska marskländerna vid Nordsjön. Genom
dessa siler, som äro anbragta i dammarna, skaffar
marskländingen sig och sina polder fördelarna af
en säker förbindelse med hafvet och aflopp för det
öfverflödiga vattnet. För att rätt förstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
