Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det tyska forväsendet - Det ryska forväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
formännen sig sjelfva; derför foro de alltid i rader
af 10-20 kärror. Oaktadt vägarna i Tyskland for
ett och två hundra år sedan voro så usla, att man
på dem ofta behöfde 30 hästar för att kunna draga
fram en med 47 centner lastad vagn, ansågs formannen
förtjena ej så obetydligt; deraf kom det sig ock,
att den fördelaktiga formansbefattningen gick i arf
genom flera ättleder af samma familj. Från Lüneburg
till Nürnberg betalades för hundra år sedan 36 thaler
(97,20 kronor) i frakt för ett »schiffspfund»; för 70
år sedan kostade samma frakt 19 thaler (51,30 kronor),
medan hon nu på jernväg kostar ungefär 3 2/3 thaler
(9,90 kronor).
Formännen med sina tvåhjuliga kärror och sina
långa anspann voro likväl endast möjliga, så länge
landsvägarna förblefvo i sitt eländiga tillstånd. Då
man efter befrielsekrigets slut började upphjelpa
dem, hade detta äfven en fördelaktig inverkan på
forväsendet. Den stora tyska forvagnen uppstod. En
sådan vägde öfver 70 centner och hade 5 tum breda
hjul. En annan klass af vagnar, hvilka enligt
gällande förordningar, för att spara landsvägen,
ej fingo lasta mer än 118 centner, måste ha 3 l/3 tum
breda hjul. De voro försedda med bromsinrättning, att
begagnas i branta backar, och hade ett segeldukstak,
som täckte fraktgodset. De starka hästarna buro seltyg
från Nürnberg, utsirade med många messingsringar,
medan formannen, tillika vanligen egare af vagnen,
i blå rock, bredskyggig hatt och gula damasker stolt
vandrade bredvid sitt lass. Der en väg bygdes,
uppstodo hastigt ståtliga herbergen med rymliga
stall; forvagnarna bidrogo i hög grad till lifvet på
landsvägarna, der ofta mer än 20 vagnar inom loppet af
en timme eller mindre kunde färdas fram. På landsvägen
utbildade sig en formlig vägordning, som formannen
vid strängt straff måste iakttaga. I Preussen fick
vagnen,, lasset inberäknadt, ej vara mera än 9 1/2
fot bred; att köra efter hvarandra i samma spår var
förbjudet o. s. v.
Alla tyska förmän bildade ett stort skrå med
bestämda plägseder och bruk, hvari ej hvem som helst
upptogs. De härstammade merendels från vissa byar, ty
yrket gick äfven här i arf inom familjen; en sådan by
var t. ex. Gräfenthal i Timringen, hvarifrån 400
hästar gingo på färdvägar i alla delar af Tyskland.
Det ryska forväsendet. Öfver allt har forbonden af
sitt yrke fått en egendomlig prägel, liksom hvarje
handtverkare af sitt. Äfven Sydrysslands tsjumaker
utgöra en egen folkklass, hvilken med större eller
mindre vagntåg genomkorsar slättlandet i alla
riktningar. Ordet tsjumak kommer af det ryska ordet
tsjuma, post, och betyder nu helt enkelt oxforman. Så
länge södra Ryssland saknade brukbara vattenvägar
och jernbanor, ombesörjde dessa tsjumaker, som till
största delen komma från Ukraine, hela samfärdseln
mellan det inre landet och kusten och tvärt om; de
forslade handelsvaror på ofantliga sträckor till så
otroligt låga pris, att det måste väcka förvåning hos
den,, som är van vid vesteuropeiska forlöner. De äro
grofhyflade, men merendels godmodiga menniskor, och
hafva, då en stor del af samfärdseln i dessa trakter
besörjes genom dem, en stor statsekonomisk betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
