Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöfarten i medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Innan vi inlåta oss på en skildring af sjöfartens
utveckling hos folken i vår verldsdel, måste vi
omnämna en icke-europeisk nation, som visserligen
blott för en tid, men under denna tid så mycket
kraftigare, ryckte till sig sjöhandeln i östern och
ledde honom in på fenicernas gamla vägar. Araberna
beherskade med sina flottor det vidsträckta området
ända bort till den malajiska arkipelagen, innan
européerna ännu lyckats kringsegla Godahoppsudden. I
sina små, öppna, men snabbseglande fartyg, som ännu
i dag ha nära på samma form som för 400 år sedan,
plöjde de, gynnade af monsunerna, det Indiska hafvet,
öppnade handelsförbindelser med malajerna, som äfven
idkade sjöfart, och utbredde Muhameds lära öfver en
stor del af den östasiatiska överlden. Vesterut var
äfven Medelhafvet länge deras egendom tills de der
i italienarna fingo en öfvermäktig medtäflare.
Det var dock ej vid Medelhafvet, detta land-
och folkförenande inhaf, som sköljer vår kulturs
födelsebygder, fröet till nutidens sjöväsen
utbildades. Detta skedde långt upp i norr, hos de
germaniska folken, frieser och sachser, hvilka tidigt
företogo stora sjöfärder till Gallien och Britannien,
i 5:e århundradet styrde öfver till Albions hvita
kritklippor och der grundade ett folk, som var
bestämdt att bli den första och sttörsta af alla
sjöfarande nationer. Sjöröfveri var deras näringsfång.
Deras fartyg voro i början flätade af videqvistar och
framdrefvos af segel.
Ännu mera betydande var den sjöfart, som idkades af
nordmännen, danskar, norrmän och svenskar, hvilka på
bräckliga farkoster och med otrolig djerfhet seglade
ut på öppna hafvet, ej blott kringforo Skandinaviens
kuster, utan äfven styrde österut till Preussen och
Estland, upptäckte Färöarna, Island och Grönland och
utsträckte sina färder utefter Frankrikes kust ända
till Spanien och Medelhafvet.
Som vikingar blefvo de vidt omkring beryktade och
tillika en skräck för de nordiska hafven. Under sina
sjökonungar förde de ett äfventyrligt röfvarlif
på hafvet, som gaf dem rikt byte eller ett nytt
fädernesland och under hednatiden till och med
för den, som fann döden, öppnade en utsigt till
ett fortsatt lif i Odins Valhall. Redan 787 visade
nordmännen sig vid den engelska kusten. Efter 832
förnyade de nästan årligen sina plundringståg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
