Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsbygnadskonstens utveckling i norden och särskildt i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
indelar det i tre särskilda godhetsgrader, hvilka
användas till den ena eller andra skeppsdelen allt
efter de fordringar, man har på dem. I Indien och
på de indiska öarna växer det till skeppsbygnad så
förträffliga tekvirket (tredje bandet, s. 454),
som äfven användes i England, och en ny källa
till det yppersta bygnadsämne har erhållits i de
jättelika träden af de mångfaldiga arter af slägtet
eucalyptus, som växa i Australien. Oaktadt dessa
träds hastiga växt, är virket af utmärkt hårdhet och
seghet och oförstörbart i vattnet, så mycket mer som
det ej angripes af borrmasken. Australiska skepp,
som städse byggas af eucalyptusvirke, stå derför i
högt rop för sin varaktighet, och engelsmännen finna
uträkning uti att öfverföra det australiska virket
till sjelfva Indien, oaktadt detta lands egna goda
träsorter, för att der användas till skeppsbygnad och
jernvägssyllar. Fransmännen ämna i Algier uppdraga
stora eucalyptusskogar.
Vilkoren för åstadkommande af ett godt och varaktigt
fartyg sträcka sig tillbaka ända till den på rot
stående eken. Hon måste växa i passande jordmån,
vara fullkomligt frisk, fällas i riktig årstid och
genomgå en grundlig uttorkning ej endast som block,
utan äfven sedan virket blifvit apteradt till timmer
och plank. För att bli tjenligt att användas till
krigsfartyg måste virket i många år ligga på värfven,
ett stort räntelöst kapital. Blott till de delar af
fartyget, som ständigt äro under vattnet, kan färskare
virke användas.
Ehuru ett fartygs form är väsentligt beroende af, om
det skall bli en grundgående flod- eller kustfarare eller
en djupgående oceanseglare, om det skall bli ett vanligt
handelsfartyg, en snällseglare eller ett krigsfartyg, ha
dock alla dessa olika former ett visst naturligt
slägttycke. Förhållandet mellan längd och bredd
vexlar, allt efter fartygets storlek och de ofvan
nämda fordringarna, mellan 3 till l och 5 till
1. Djupet i lastrummet är sällan mindre än halfva
bredden och rättar sig äfven efter fartygets
bestämmelse. Nutidens klipperskepp öfverskrida
likväl betydligt dessa gränser och vinna derigenom
i hastighet, men förlora i styfhet, eller förmåga
att motstå vindens tryckning å seglen samt återtaga
sin upprätta ställning, och ganska ofta i styrka,
två hufvuddygder hos ett fartyg. Ett dylikt fartyg
kan intaga betydlig last och uppfyller fordringarna
för en stor hastighet, men dess långa sidor äro i hög
grad utsatta för brytning, och det har derjemte så
föga styfhet, att det alldeles skulle kantra kring, om
det sattes tomt i sjön, det vill säga utan ballast i
rummet. Genomskärningen af ett vanligt skepp förhåller
sig till ett klipperskepps som närstående teckning
utvisar, dock är det senare hälften till så långt. De
fartyg, som man tänker sig a och b tillhöra, anses
vara lika stora; c är genomskärningen af en lotsbåt
eller ett lustfartyg, endast afsedda för snällsegling
och manöverfärdighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
