Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fartygets upptackling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jernringar eller så kallade kauser. På råseglen kallas
liken på sidorna för stående lik, det undre för
underlik och det öfre för rålik. Under detta senare
befinner sig en rad utsydda hål, genom hvilka korta
linor, råbanden, äro trädda, medelst hvilka seglet
fastknytes vid rårna. Här, liksom öfver allt, der
hål uttagits i seglen, är duken dubbel. Den sidan af
seglen, som är vänd åt skeppets akter, kallas insida.
Seglen äro till storlek, form och ställning
af mångfaldig art. Råseglen, de förnämsta och
allmännaste, äro fästa vid rårna och bilda en fyrkant,
som upptill är något smalare än nedtill. Dernäst
komma stagseglen, hvilka antingen äro trekantiga
eller bilda en mycket sned fyrkant. De halas
upp och ned för stagen i små ringar af jern,
tåg eller trä, kallade litsor. På råseglen
kallas de öfre hörnen nockar, de nedre skothorn;
på stagseglen kallas det öfversta hörnet nock,
det främsta hals, det undre aktersta skothorn;
på gaffelseglen, hvilka äfven ha form af en sned
fyrkant, kallas de öfre hörnen yttre och inre nocken,
de undre skothorn och hals. Gaffel- och stagseglen
kallas med ett gemensamt namn snedsegel. Läseglen äro
hjelpsegel, som begagnas i god och ej för stark vind
och för hvilkas anbringande rårna måste förlängas
med läsegelsspiror, liksom masterna förlängas med
stänger. För detta ändamål äro rårna på nockarna
försedda med jernringar eller byglar, genom hvilka
spirorna utskjutas, hvarefter de fastgöras vid
rårna med spirstjerten, ett smalt, i spiran fäst
tåg. Äfven på läseglen kallas de öfre hörnen yttre
och inre nocken, de undre skothorn och hals. De stå
bredvid råseglen, och för de understa läseglen finnas
dessutom vanligen bommar, vaterbommar kallade, som
gå ut från skeppssidan parallelt med fockrån. Riktigt
stora fartyg föra stundom i vackert väder äfven ett
segel under vaterbommen. Ett stort krigs- eller
handelsfartyg kan ha ända till 38 segel och deröfver,
hvilka dock aldrig samtidigt kunna vara tillsatta,
emedan de skulle hindra hvarandra.
På ett tremastadt fartygs stormast förekomma vanligen
följande segel: storseglet, som för att kunna göras
mindre har två rader ref, stormärsseglet med fyra
rader ref, storbramseglet, storöfverbramseglet,
som, hvad storleken beträffar, förhåller sig till
bramseglet som detta till märsseglet och öfver
hvilket stundom förekommer ännu ett segel, kalladt
skyskrapa. Bredvid stormärs-, storbram- och på större
fartyg äfven storöfverbramseglet komma storöfver-,
storbram- och storöfverbramläsegel. Vid stormastens
stag, alltså mellan stor- och fockmasten, befinna sig
storestagsegel, storstäng- och storbramstagsegel,
som alla äro trekantiga.
På fockmasten förekomma: fock, formars-, förbram-
och föröfverbram-segel, under-, föröfver-, förbram-
och föröfverbramläsegel. Vid fockmastens stag, alltså
mellan honom och bogsprötet, befinna sig: stagfock,
förstängstag-segel, klyfvare, yttre klyfvare och
förbramstagsegel eller jagare. På blindrån fördes
fordom den så kallade vattenblindan, och om under
klyfvarbommen fans en rörlig rå, nyttjades äfven ett
segel, kalladt skufblinda.
På kryss- eller mesanmasten heta råseglen:
begineseglet, kryss- eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
