Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fartygets upptackling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gå upp till masten eller märsen. Bommen står
i förening med däck genom skotet, en tälja,
som öfverflyttar seglets dragande verkan från
bommen till fartyget. Till det löpande godset
höra vidare brassarna, med hvilka rårnas ändar
kunna dragas för- eller akteröfver. De brassar,
som gå från stormastens rår, kallas storbrassar,
de från fockmasten förbrassar, de från kryssmasten
kryssbrassar, hvartill sättas seglens namn,
t. ex. förmärsbrassar. Flera af seglen spännas ut
mellan rår, men äro blott fästa vid en, den öfre. För
att nu draga de undre hörnen till den under seglet
befintliga rån har man skoten. Underseglen ha
utom skoten, som draga akteröfver, äfven halsar,
hvilka bringa dem föröfver. Boliner äro fästa midt
på sidoliken och spänna ut seglet åt förn. Med
reftaljorna drar man sidoliken af de segel, som skola
minskas (refvas), upp till rårnas nockar. Skola seglen
alldeles intagas, bergås, finnas gigtåg, buk- och
nockgårdingar, hvarmed man bringar de undre
hörnen, under- och sidoliken så nära råns midt som
möjligt, så att seglen hänga ned liksom gardiner och
lätt kunna fattas och fastgöras. Gaffelseglen äro
antingen gjorda att halas ut längs gaffeln och ha då
en uthalare och en nedhalare, ett skot att spänna ut
det undre hörnet till bommen eller däcket, och gigtåg
och brokar för att draga in seglet till masten, då det
skall fastgöras, eller ock äro de fast vid gaffeln
och ha då endast skot och gigtåg. Stagseglen ha för
hissning och nedhalning fall och nedhalare, samt
för utspänning skot liksom gaffelseglen. Läseglen
ha fall, skot, halsar och nedhalare. Till seglens
fastgörande och refvande begagnas smala tåg, kallade
beslags- och refsejsingar.
För att underlätta seglens sättande och bergande
samt rårnas brassande och hissande ledes det löpande
godset genom block och skifgatt till segel, rår,
master, stänger o. s. v., hvarigenom kraften ofta
två- och tredubblas. Block är ett mekaniskt verktyg
af jern eller trä att lyfta tyngder och består af en
rund skifva, som är rörlig omkring en axel, kallad
nagel, hvilken på båda sidor om skifvan är fäst i en
klofve, blockhuset. Ar skifvan af trä, är hålet för
nageln försedt med s. k. bussning af jern, metall
eller läder. Öfver skifvan leder ett tåg, löparen,
med hvilket tyngden lyftes. Ar löparen ketting,
måste äfven blockhuset vara af jern. Det gifves en-,
två-, tre- och flerskifveblock. Går löparen öfver
två block, kallas det hela en tälja. Har det ena
blocket i en tälja tre skifvor, blir det en gina. De
svåraste ginorna begagnas att lyfta masterna och
kallas mastginor. Med tackel förstår man i allmänhet
hissverk, hvarvid flera än två block användas. Sådana
begagnas om bord till det stående godsets afsättning,
båtars in- och utsättande samt till intagande af last,
proviant m. m.
Rundhulten tillsammans med dertill hörande tågverk
och block kallas med ett gemensamt namn tackling. Äro
master och bogspröt insatta, stänger och rår upptagna,
klyfvarbommen utsatt, stående godset pålagdt och
ansatt, löpande godset inskuret, säges fartyget
vara upptackladt; sedan derefter last, proviant
och utredning blifvit intagna, återstår endast att
slå under seglen för att bli sjoklar. Äro seglen
frånslagna, löpande godset utskuret,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
