Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernfartygen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stälda och med bultar förenade plåtar, hvilket
senare dock är mindre brukligt och ofördelaktigare
än massiv köl.
På fartyg, som äro afsedda för mycket grunda vatten,
är kölen, i stället för att bilda ett skarpt utsprång,
på ett egendomligt sätt inrättad. Man lägger nämligen
längs midten af skeppsbottnen och sedan denna redan är
färdig en rad böjda plåtar på det sätt, som fig. 157
och 158 förtydliga, och erhåller derigenom en så
kallad urhålkad köl, som åtminstone hindrar fartyget
att i händelse af grundstötning beröra bottnen med
allt för stor yta. Äfven tjenar den urhålkade kölen
till samlingsställe för inkommet vatten, hvilket kan
bortskaffas med de i honom stående pumparna.
Alla hopfogningar af större stycken, hvilka ej
kunna vällas samman, ske genom laskning. Man låter
nämligen båda styckenas ändar skjuta förbi hvarandra
en viss längd, aftunnar dem hvardera till hälften
och förser hela föreningsytan med erforderligt
antal nitnaglar. På detta sätt äro så väl kölens
särskilda stycken förenade sins emellan, som för- och
akterstäfvarna, hvilka alltid måste bestå af ett enda
stycke, fastnitade vid honom. På skruffartyg finnes
den olikheten, att de i den aktra delen ha en infattad
stark jernram, liksom om två akterstäfvar stode
bredvid hvarandra på den akterut fortsatta kölen,
af hvilka den inre upptill närmar sig till och stöter
emot den yttre. Den inre, som utgör sjelfva fartygets
aktervägg, har ett rundt hål för propelleraxeln,
hvars tapplager sitter i den yttre; på axelstycket
mellan de båda stäfvarna sitta propellerbladen. Hålet
genom den inre stäfven är ett ungefär tre fot långt
rör, försedt med en packdosa med hamppackning, som
alltså hindrar vattnets inträngande i fartyget och
utgör ett väl skyddadt lager för axeln.
Förfärdigandet och uppsättningen af spanten på
jernfartyg låta verkställa sig både lättare och
enklare, än fallet är vid träbygnad. De böjas
efter gifna modeller, och materialets egenskap
att lätt låta forma sig gör, att skeppskroppens
alla svängningar utan svårighet kunna följas. Man
behöfver ej, som på träfartyg, vid de betydligare
böjningarna sätta spanten i sned ställning, utan
låter dem i ett enda stycke gå rakt upp från kölen
till relingen. Dock kunna ej spanten på större fartyg
alltid tillverkas af ett enda stycke, utan få, efter
behof, sammansättas af tre delar, hvilka, der de
möta hvarandra, förenas genom sammannitning med ett
tredje stycke vinkeljern, hvarigenom likväl alltid
erhålles en fastare förbindning, än som är möjlig vid
träbygnad. När spanten blifvit bockade, få de genast i
plåtpressen de för den kommande bordläggningen nödiga
hålen uttagna. Vid uppsättningen sammannitas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
