Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernfartygen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Allt till skeppsbygnad användt jern är valsadt,
alltså af smidesjerns natur, och de för varfven
arbetande valsverken lemna plåtar af hvarje storlek,
som önskas, från vanlig plåt af 8 till 10 fots längd,
2 till 3 fots bredd och tjocklek efter behag till
den tjockaste pansarplåt, hvilken nu redan uppnått 14
engelska tum = 1,2 sv. fot. När sådana plåtar ersätta
de gamla träplankorna, måste naturligtvis spant och
allt, som hör till bygnadens stöd och förstärkande,
göras af så kallade vinkeljern, hvilka, äfven de ett
valsverkens alster, i genomskärning visa än den rena
vinkelformen (fig. 156, a), än en T-form (b). De
ha dels parallela in- och yttersidor, dels äro de
tjockare på somliga ställen och afsmalna på andra (c
och d). Mycket begagnas äfven så kalladt balkjern,
d. v. s. plåtar, som längs ena kanten ha en valk,
liksom ett bräde och en rund stång ingått förening
(e). Af så enkla grundformer och vanligt stångjern
är det nu, Jernfartygen förnämligast byggas.
Dernäst gäller det att bocka styckena, som sig
vederbör. Så långt det låter sig göra, sker detta
på kall väg med hammare och träklubbor; gröfre och
följaktligen motspänstigare stycken måste deremot
glödgas före bockningen, och der handkraft ej räcker
till, träda bockmaskiner med flyttbara valsar i stället,
hvilka dock ej alltid kunna användas till allt slags
böjning. Andra maskiner tjena till afklippning,
till att göra hål och andra uttagningar samt till
borrning. Plåtpressarna uttaga i metallen hålen,
i hvilka nitnaglarna sedermera skola insättas;
borrmaskinerna göra dessa hål koniska i öppningen,
för den händelse man vill försänka nithufvudena,
det vill säga bringa dem i jemnhöjd med den öfriga
ytan. Vid jernfartygsbygnad ske de allra flesta
sammansättningar medelst nitning, ty tillfällen, då
stycken kunna vällas samman, förekomma, åtminstone
hvad stora fartyg beträffar, mera sällan.
Äfven vid jernfartygs byggande göres början med
kölens sträckande, för- och akterstäfvarnas resande
o. s. v. Vid jernbygnad har kölen ej samma betydelse
som på träfartyg; man kunde äfven honom förutan
åstadkomma ett fast helt; dock utelemnas han aldrig på
fartyg, som äro afsedda för djupt vatten, emedan man
ej vill gå miste om de fördelar i afseende på gången,
ett fartyg med köl alltid har framför ett med platt
botten, nämligen en stadigare gång rätt fram, mindre
afvikning åt sidan (afdrift) vid sidvind och större
lätthet att styras med rodret. Kölen består antingen
af en af flera längder sammanfogad balk, eller bildas
han af tre till fyra bredvid hvarandra på kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
