Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernfartygen - Fartygens utrustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fem särskilda afdelningar. På ångfartyg är den aktra
skiljeväggen så anbragt, att hon afskiljer hela
maskinrummet. För att ej behöfva inrätta särskilda
vattenpumpar för hvarje afdelning har man för
vanliga fall nederst i skiljeväggarna ventiler för
vattentilloppet, hvilka uppifrån kunna öppnas och
slutas, och fartygsbefälhafvaren tillkommer det då
i kritiska ögonblick att tänka på dessa vattenvägars
afstängande i rätt tid.
Bruket af vattentäta rum som räddningsmedel vid
olyckstillfällen förde snart till den nära liggande
tanken att afsigtligt insläppa vatten i skeppets
undre delar för att använda det till ballast. Likväl
finner man lätt, att denna vattenballast ej passar
öfver allt, då det härför behöfliga utrymmet allt
för mycket skulle inkräkta på vanliga handelsfartygs
lastrum. Den nya ballastmetoden har derför närmast
funnit användning på jernfartyg, afsedda för
forsling af tunga varor, såsom kol och jern. Men
som i ett blott delvis fyldt rum den flytande
ballasten skulle vara en mycket orolig passagerare,
måste vattenbehållarna städse vara väl fulla. Dylika
fartyg äro derför försedda med dubbel botten, i hvars
mellanrum man genom ventiler insläpper vattnet, som,
när det ej längre behöfves, medelst maskinen kan
utpumpas på nästan lika kort tid, som erfordrades
för dess insläppande.
För att så mycket som möjligt förena fördelarna af
jern- och träbygnad har man infört ett blandadt
system. Man förfärdigar spanten så väl som den
inre förbindningen af jern, men deremot köl,
stafvar, bordläggning och roder af trä. Då det är
fördelaktigast att använda bultar af jern, förser
man fartyget med den förut nämda träförhydningen för
att kunna koppra det. Långa fartyg erhålla utom de
lodräta spanten äfven diagonalspant, hvilka bilda
45 graders vinkel mot de förra och korsa hvarandra
under räta vinklar. En sådan fartygsstomme är då,
som en jernbro, förfärdigad af gallerverk.
Partygens utrustning. För att sätta det upptacklade
fartyget i segelfärdigt skick måste det förses
med sin utrustning. Härunder pläga inbegripas
ballast, ankaren med kettingar eller tåg, båtar
(på krigsfartyg bestyckning, vapen och ammunition),
flaggor m. m., samt slutligen proviant, vatten och
bränsle. Många dessutom nödvändiga artiklar, såsom
nautiska instrument m. fl., komma således ej under
denna rubrik.
Ett skepp med master, tåg och segel, som vore alldeles
tomt invändigt, skulle knapt, när det låg stilla,
kunna hålla sig upprätt på vattnet; de öfre delarna
skulle få allt för mycken öfvervigt. För att förlägga
tyngdpunkten tillräckligt djupt ned i vattnet eller
gifva fartyget tillräcklig styfhet, d. v. s. förmåga
att af sig sjelft resa sig upprätt efter lutning åt
sidan, måste en betydlig mängd ballast anbringas i
rummet. Antingen intages han, såsom på krigsfartyg,
postbåtar o. s. v., för längre tid, eller tages han,
såsom på handelsfartyg, in och åter ut i mån af behof,
allt efter som fartyget har full, half eller alls
ingen last. I det förra fallet begagnar man vanligen
långa jerntackor af omkring 1 3/4 centners vigt, hvilka
midt i fartygets botten mellan mesan- och fockmasterna
staplas bredvid och på hvarandra. Till flyttbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
