Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fartygens utrustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ballast begagnas, hvad som lättast finnes till hands,
sten eller sand. Många jernfartyg äro, som vi redan
sett, inrättade for vattenballast. Ibland kan äfven
gods, t. ex. malmer, intagas som ballast och således
fraktas till billigt pris.
Ankaret är oss från ungdomen bekant som en vänlig
symbol, men denna hoppets sinnebild saknar vanligen
en alldeles nödvändig del, tvärbalken vid halsen.
Utan denna ankarstock skulle kronan ligga platt
på bottnen och flyna således ej taga fäste.
Detta är ock vanligen fallet strax ankaret blifvit
fäldt; men när kettingen eller tåget blifvit
styfsträckt, måste ankaret göra en qvartvändning
och ett af flyna gräfva ned sig i bottnen, ej blott
så långt som här synes, utan, när bottnen är god,
ända upp till läggen.
För skeppets säkerhet behöfves ankaret vid annalkandet
till kusten, vid stillaliggandet i hamnen, vid
vexlingen mellan ebb och flod, och mycken omsorg
nedlägges derför på dess förfärdigande. Ankarna smidas
och vällas på det noggrannaste af det bästa stångjern,
och förfärdigandet af ett riktigt stort exemplar
är ett verkligt herkulesarbete. Det gäller här att
handtera och smida massor af ända till 120 centner
och derjemte så verkställa arbetet, att jernet så
litet som möjligt kommer i elden. Äfven med tillhjelp
af de starkaste maskiner, i synnerhet ånghammare,
är smidandet af ett stort ankare flera dagars arbete.
Ankarnas storlek och tyngd äro naturligtvis beroende
af fartygets storleksförhållanden, hvarefter de
också beräknas. På hvarje större fartyg finnas flera
ankaren. Ett stort krigsskepp har ända till fem svåra
och dessutom flera smärre eller varpankaren. Af de
förstnämda hänger det dagliga ankaret, som ständigt
begagnas, vid kranbalken om babord (venstra
skeppssidan). På andra sidan eller om styrbord
hänger äfven vid en kranbalk ett motsvarande ankare,
som användes, då fartyget för vexlande vindar eller
ström skall läggas for två ankaren. Då dessa båda
hänga vid skeppets bog, kallas de bogankaren. Förut
har man vidare pliktankaren, som fällas vid storm,
och på trossdack med ena flyarmen i storluckan
rumankaret, hvilket vid utomordentliga tillfällen
begagnas som nödankare. Handelsfartyg ha i allmänhet
två bogankaren, ett tredje, 15 procent lättare, i
reserv på däck, samt dessutom ett ström- och två
varpankaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
