Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fartygens utrustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
for och akterskeppsareorna, summan multipliceras med en
tredjedel af längden och då denna produkt ytterligare
multipliceras med 0,0075 för träfartyg eller med
0,0078 för jernfartyg, erhålles det antal ton,
som, adderadt till drägtigheten af de rum ofvanför
däcket, som äro mätning underkastade, skall anses
utgöra fartygets totala drägtighet. För att få ett
fartygs afgiftspligtiga drägtighet skola dock härifrån
afdragas maskinrum, rum för besättningen m. m.
Det är af vigt att kunna bestämma, huru mycket
ett fartyg, hvars totala drägtighet är bekant,
verkligen kan rymma och bära efter så väl svenskt
som engelskt mått och vigt, och erfarenheten har i
detta hänseende gifvit följande, för praktiska ändamål
fullt tillförlitliga regler. Först få vi dock nämna,
att utom ofvan för mätning antagna registerton i
handeln begagnas den vanliga engelska ton, uttryckande
antingen ett mått af 40 engelska eller 43,276 svenska
kubikfot eller en vigt af 2 240 engelska eller 2
390,22 svenska skålpund.
För att nu beräkna, hur mycket gods ett fartyg kan
rymma i ton, hvilket beräkningssätt användes, då det
är fråga om skrymmande varor, hvilka i medeltal ej
väga öfver 43 sv. skålpund per kubikfot, multipliceras
totala drägtigheten under däck med faktorn 1,5. Ett
fartyg af 500 tons total drägtighet under däck kan
således rymma 950 ton eller 41 000 svenska kubikfot.
Då lasten skall bestå af tunga varor, såsom jern,
kol, salt, af hvilka fartyget kan rymma mer, än det
kan bära, erhålles storleken af denna last i ton
genom att multiplicera totala drägtigheten under
däck med faktorn 1,5. Det ofvan nämda fartyget af
500 ton kan således bära 750 ton eller omkring 18
000 svenska centner.
Ett fartyg kan antaga vissa dåliga egenskaper,
som genom lastens riktiga stufning kunna minskas,
men deremot betydligt ökas genom hans ofördelaktiga
anbringande. Dessa oarter äro slingring eller rullning
samt stampning. Med den förra förstås fartygets
rörelser från den ena sidan till den andra, hvilka
hufvudsakligen uppstå, då det i hög sjö har vinden
in från aktern, eller då i hårdt väder vinden kastar
om och blåser från en riktning, vinkelrät mot den
förra. Derigenom, att fartyget lastas tyngst i dess
understa delar, vinner det i styfhet, men flyttas
dess tyngdpunkt för nära kölen, blir afståndet från
honom till seglens verkningspunkt, äfvensom radien
till den båge, skeppet vid slingringen beskrifver,
större, än då han ligger närmare vattenlinien,
hvilket åter gör rullningarna våldsammare, ojemnare
och skadligare. Man söker derför bringa skeppets
tyngdpunkt närmare vattenlinien, dock aldrig så, att
han kommer ofvanför den. Då lasten består af tyngre
varor, såsom jern, salt, råsocker o. d., hvilka
endast intaga den nedre delen af fartyget, fyller
man derför gerna mellanrummet till däcket med annat,
lättare gods, eller ock höjer man upp underlaget,
hvilket begagnas under nästan all last för att skydda
honom för inträngande vatten. Utgöres lasten åter af
lätta varor, såsom bomull, te och dylikt, lägger man
tyngre varor dier stenballast underst.
Den för hela skeppets sammansättning så skadliga
stampningen är skeppets rörelser i dess längdriktning,
då dess ändar af höga sjöar lyftas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
