Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Benämningar och uttryck hörande till sjömansyrket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Benämningar och uttryck hörande till sjömansyrket.
Afdrift, 1) ett fartygs sidorörelse åt lä;
2) den vinkel, dess kölvatten gör med kölen.
Afhåll, den kraft, som vid halning af ett tåg
hindrar dess tillbakalöpande.
Aflöpning, ett fartygs gående af stapeln.
Akter, akterskepp, fartygets eftersta del.
Apa, mindre brukligt namn på mesanstagsegel;
se XVII fig. 165.
Babord, den sidan af fartyget, som man har
på venster hand, då man står vänd åt förn.
Back, 1) den del af öfverdäcket, som befinner
sig mellan främsta masten och stäfven; 2) ett
slags tak öfver denna del på större örlogsfartyg;
3) träbunke, hvarur folket äter om
bord; 4) den ställning, ett segel har, då det
af vinden pressas tillbaka mot masten.
Backa, 1) drifva seglen tillbaka mot masten;
2) låta ångmaskinen i ett fartyg gå baklänges.
Backlag, de, som tillsammans äta ur en back.
Bank, en upphöjning af sjöbottnen.
Bardun, ett tåg, som går från ändan af en
stång till skeppets sida och något akter öfver;
benämnes efter den stång, han tillhör,
föröfverbrambardun o. s.v.; lofbardun, hjelpbardun,
som under segling halas på den sidan,
hvarifrån vinden kommer.
Bark, barkskepp, tremastadt fartyg, hvars
aktersta mast, mesanmasten, är utan märs och rår.
Barkass, största båten på ett fartyg.
Batteri, med kanoner försedt mellandäck på
ett krigsfartyg.
Beginerå, se 118 fig. 165.
Beknipa, insticka ändan af ett tåg så, att
hon ej kan gå upp.
Belamra, ställa varor eller andra saker så, att
de äro i vägen eller till hinders.
<b>Bemanna,</i> förse skepp eller båtar med manskap.
Besättning, befäl och manskap om bord på
ett fartyg.
Bidevind, se vind.
Bil- och bolfärdigt säges om ett fartyg, då
det är färdigbygdt och mastadt.
Block, mekaniskt verktyg af trä eller metall
till lyftande af tyngder, består af blockhuset
eller den yttre delen, skifvan eller
trissan, på hvilken tåget, löparen, löper,
nageln, kring hvilken skifvan vrides, och
stroppen, med hvilken blocket fastgöres.
Bogsera, draga ett fartyg med ett annat.
Bogspröt, ett tjockt, från förn utliggande
rundhult, som tjenar att stötta förresningen
och på hvilket stagsegel föras.
Boj, ett flytande förankradt föremål, tjenande
att utmärka en farled.
Bolin, tåg, anbragt i de stående liken på råseglen
för att hala ut dessa, då man seglar
bidevind; benämnes efter seglet, hon tillhör,
storbrambolin o. s. v.
Bom, en stång, tjenande att utspänna undre
delen af ett segel.
Bordläggning, plankorna utanpå timren.
Bramrå, tredje eller på fartyg med dubbla
märsrår fjerde rån öfver däck; benämnes efter
masten, hon tillhör, förbramrå o. s. v.
Bramsegel, det vid bramrån fästa seglet; benämnes
efter rån, det tillhör, förbramsegel o. s. v.
Bramstång, den andra förlängningen af masten;
benämnes efter masten, hon tillhör, kryssbramstång o. s. v.
Brass, tåg, som tjenar att i vågrät riktning
vrida, brassa, rårna kring master och stänger;
benämnes efter rån, han tillhör, fockebrass o. s. v.
Brigantin, brigg med salning i stället för
märs på stormasten.
Brigg, ett tvåmastadt fartyg med märsar och
rår på båda masterna; den främre masten
kallas fockmast, den aktre stormast.
Briggsegel, gaffelseglet på en briggs stormast.
Bris, vind i allmänhet, hvarken svag eller stark.
Brädgång, fartygets yttre beklädnad ofvan
öfre däck.
Bränningar, 1) vågor, som häftigt bryta öfver
ref, klippor eller grund;
2) sjelfva dessa ref, klippor eller grund.
Bröstvärn, se brädgång.
By, en snart öfvergående vindstöt.
Bänsel, ett smalt tåg eller lina att sammanbinda
tåg, i synnerhet stående gods.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
