Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrufångare - Reaktionsångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för minförsvaret, och flera regeringar - den svenska
och norska inberäknade - ha skyndat att förse sig
med firman Thornycrofts underbarn. Den af Sverige
bestälda båten är dock endast 59,5 fot lång, 7,7
fot bred och 4 fot djupgående samt kontraktsenligt
bestämd att göra 17 statute-miles i timmen, det vill
säga 14,77 knop eller 2,55 svenska mil.
Reaktionsångare. Knapt ha hjul och propeller fått
sin ömsesidiga ställning någorlunda bestämd, så
uppträder en ny pretendent med anspråk, om ej på
envälde, åtminstone på likställighet: reaktionsfartyget.
Det nya hos detta fartygs motor, den hydrauliska
propellern, består för öfrigt blott i hans sena
uppträdande på det praktiska fältet, ty som outvecklad
tanke är han ej yngre än sina företrädare. Som vi veta,
försökte sig amerikanen Rumsey på utvecklingen af
denna tanke och sökte i England skaffa sig förlagsmän
för sin plans utförande. Enligt en engelsk uppgift har
en viss Togood redan 1661 uttagit patent på ett dylikt
system, och enligt fransmännen skulle Daniel Bernoulli
vara reaktionsidens rätte fader. Men om på en så lång
tid, oaktadt 50-60 uttagna patent, ingenting af
betydenhet vunnits, ligger orsaken deruti, att
försöksmodellerna alltid varit för små och svaga,
medan erfarenheten nu lärt, att man först vid en viss
storlek och kraft kan erhålla någon verkan af praktisk
nytta. Möjligen hade man ej heller förr fullt klart
för sig reaktionens väsen. Rumseys modellbåt t. ex.
gick visserligen, men för långsamt. Betraktar man den
från patentansökningen lånade teckningen i fig. 176,
vill det synas, som det förut inkomna vattnet blifvit
åter uttryckt akterut under vattnet; men härigenom
skulle en betydlig del af drifkraften strax åter gått
förlorad. När den oinvigde ser en raket gå upp, en
springbrunns- eller en gasprydnad vridas kring, kan
han lätt falla på den tron, att rörelsen uppkommer
deraf, att den utströmmande gasen eller vätskan
stöter emot den yttre luften. Men i verkligheten
skulle all dylik rörelse försiggå något lättare i
lufttomt rum, ty kraftens stödjepunkt ligger icke
utom, utan midt emot öppningen inuti den i rörelse
satta kroppen, såsom vi vid ett föregående tillfälle
redan omtalat, och allt, som försvårar utströmningen,
måste bli ett hinder för rörelsen. Reaktionsvattnet
måste derför finna sitt utlopp icke under, utan öfver
vattenytan.
Reaktionsfartygets egentlige upphofsman är ingeniören
R. W. Ruthven i Edinburgh. Honom tillkommer förtjensten
att ha utvecklat principen derhän, att utsigt finnes
för hans praktiska tillämpande. Redan 1851 anstälde han
med en dylik liten ångare af ungefär 33 fots längd och
2 1/2 till 3 hästkrafter profturer, hvilka på det hela
utföllo ganska tillfredsställande, ty den lilla båten
gjorde 8 knop eller öfver 1 1/3 mil i timmen. På grund
af denna erfarenhet bygde den tyske ingeniören A. Seydell
några år derefter (1856) i Stettin med understöd af
preussiska regeringen en reaktionsångare enligt Ruthvens
system, Albert, som hade en maskin om 30 hästkrafter och
i flera år till allmän belåtenhet gick på Oder mellan
Stettin och Schwedt. I Seraing i Belgien bygdes äfven för
farten på Schelde en reaktionsångare af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
