Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skarpskytt på ett medeltidsskepp.
Fartyget som krigsmedel.
Linieskeppet. - En flottas utlöpande och klargöring
för striden. - Sjöstrid. - Skruf-korvetter
och. kanonbåtar. - Pansarfartyg. - Strid mellan
pansarfartyg. .- Hyponautik. - Minor och torpeder. -
Verldens pansarfiottor.
Knapt hade menniskorna nödtorftligen gjort sig
hemmastadda på det svallande hafvet, förr än de,
som historien lär, äfven började göra det till en
skådeplats för utkämpandet af sina strider, liksom
det saknats utrymme derför på torra landet. Också
medförde anspråken på herraväldet öfver hafven
nya anledningar till strider. Tvister uppstodo
rörande eganderätten till vissa hafsalster och
herraväldet öfver handelsvägarna, äfvensom slutligen
en krigsflotta, som egdes af en fiende, ju redan i
och för sig var ett betydligt maktmedel, som borde
bekämpas och, om möjligt, förstöras.
I den gamla verldens stora politiska tilldragelser,
i krigen mellan Grekland och Persien, mellan Rom och
Kartago, spelade sålunda flottorna en stor rol. Hvad
som då felades de särskilda skeppen i storlek och
styrka, sökte man ersätta genom deras stora antal,
hvarigenom det blef möjligt att föra betydande
menniskomassor i striden. Härvid blef, liksom på land,
fastän under vida ogynsammare förhållanden, striden
man mot man alltid hufvudsaken. Derjemte sökte man så
mycket som möjligt skada hvarandra genom skjutning;
men mest omtyckt var, så snart sig göra lät, stöten,
det egna skeppets anlopp med full fart mot ett
fiendtligt fartyg, och till detta enkla, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
