Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångbåtsbyggeriet i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från den nu nedlagda Nyköpings mekaniska verkstad,
som började sin verksamhet i slutet af 1830-talet och
med ett tioårigt uppehåll, 1845–1854, fortsatte den
till 1866, har Sveriges största fartyg utgått. Ernst
Merck, med sin 256 fots längd, sin maskin om 200
hästkrafter och sina 500 svåra läster, var länge
svenska handelsflottans jätte, tills han, efter att
ha bytt om nationalitet, slutade sina dagar på den
sicilianska kusten.
Harriet Agnes, Sveriges första stålfartyg, har äfven
att tacka Nyköpings verkstad för sin tillvaro.
Utom Oskarshamn, med dess rymliga skeppsdocka, och
Gefle, vid hvilkas mekaniska verkstäder äfven idkas
skeppsbyggeri, ha vi, för att fullständiga det svenska
ångbåtsbyggeriets historik, ytterligare endast att
nämna Karlskrona.
Karlskrona örlogsvarf, hvars lysande minnen från
Polhems och Chapmans dagar allt mer bleknat, sedan man
ej velat eller ej kunnat följa med tidens fordringar,
går, skola vi hoppas, nu mera en bättre framtid
till mötes. I de nyuppförda, ännu ej fullbordade
verkstäderna å Nya dockan, af hvilka vi i fig. 183
gifva våra läsare en bild, sträcktes den 1 juni detta
år (1874) kölen till det första jernkrigsfartyg,
kanonbåten Disa, hvars bygnad utförts på svenskt
örlogsvarf.
Äfven vid flottans mekaniska verkstäder å galervarfvet
i Stockholm kan från och med i år verkställas
jernskepps- och ångmaskinsbygnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
