Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Segel och roder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motsvarande grad ställer sina segel ännu snedare än
förut. Men vrider sig vinden ännu längre, nämligen
öfver sydsydvest, blir vinkeln mellan vindens och
kursens riktningslinier för spetsig, den fördelaktiga
verkningen upphör, och fartyget har nu ingen annan
utväg än att lovera eller kryssa, d. v. s. gå i
zigzag. Fartyg, som begagna sådana vindar, sägas segla
bidevind eller, för att beteckna det ytterst möjliga,
dikt bidevind.
För öfrigt är det, åtminstone för de oinvigda,
förvånande, hvad som kan uträttas med sådana framifrån
blåsande vindar, då fartyget, som en återstudsande
kil, liksom pressas fram mellan pådrifvande och
motstånd görande krafter. Men följderna äro till
och med mången gång större, än teorin ger anledning
att vänta, ty ett sålunda seglande skepp kan uppnå
en hastighet, som i förhållande till det ringa
segeltrycket är öfverraskande. Ju snedare nämligen
en yta träffas af en vind, dess mindre skall hon
naturligtvis kunna uppfånga af hans tryck. Men äfven
det, hon uppfångar, verkar blott delvis fördelaktigt;
kraften delar sig, teoretiskt taladt, på det lutande
planet i två delar, af hvilka den ena drifver åt
det håll, dit skepparen, den andra deremot åt det
håll, dit vinden vill. Äfven skrofvet, masterna
och tacklaget erbjuda vindtrycket många ytor, och
allt detta utgör tillsammans en kraft, som sträfvar
att drifva fartyget åt sidan ur dess kurs. Detta
motverkas nu så väl af kölen som af hela nedre delen
af fartyget genom dess långsträckta form, hvilken
gör, att det lättare låter rubba sig i sin längd-
än i sin tvärriktning.
Helt och hållet kan dock denna förskjutning åt sidan,
den så kallade afdriften, ej undanrödjas. Hon
är under vissa omständigheter betydlig och så
mycket starkare, i ju spetsigare vinkel fartyget
ligger upp i vinden och ju mindre segel det för
ögonblicket kan föra, emedan då tacklingen, som
enkelt uppfångar vinden, har så mycket större
öfvertag. Afdriftens storlek beror dessutom af
åtskilliga omständigheter, såsom af farten och
särdeles af fartygets bygnadssätt. Ett plattbottnadt
fartyg har den största afdriften, ett djupgående
med skarp bog den minsta. Hafsströmmar, som skära
fartygets kurs, åstadkomma äfven afvikelse. Afdriften
är en företeelse, som kan väsentligt inverka på
fartygets gång. Sjömannen måste ständigt gifva akt på
hennes styrka, som uttryckes genom en spetsig vinkel,
och härefter rätta fartygets kurs. Lika mycket,
som afdriften å ena sidan tar bort, måste han å
andra sidan lägga till, d. v. s. styra en kurs, som i
motsvarande grad ligger närmare vinden. Hitåt pekar nu
fartygets bogspröt, men fartyget sjelft går dock åt
sidan i den önskade riktningen, och vinkelafståndet
mellan de begge riktningarna visar afdriftens
styrka. Om man från aktern af ett bidevind seglande
fartyg skådar ut i riktningen af dess medellinie,
visar det sig, att kölvattnet ej sammanfaller med
denna linie, utan snarare mot henne bildar en spetsig
vinkel; denna vinkels storlek utgör det omedelbara
måttet för afdriften.
En manöver, som en sjöman ofta får verkställa,
är att vända skeppet. För att utföras riktigt och
lyckas tar dock denna manöver alltid befälhafvarens
och besättningens hela uppmärksamhet och raskhet
i anspråk. Nutidens sjömanskonst kan i fartygens
handterande åstadkomma otroliga saker, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
