Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Segel och roder - Kompassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användning fordras dock ännu andra medel, hvarigenom
det blir möjligt att gifva och bibehålla det i
den kurs, som är egnad att säkrast och snabbast
föra det till bestämmelseorten. Under färden öfver
verldslifvets ändlösa slätter måste styrmannen
derjemte i hvarje ögonblick kunna noga angifva det
ställe, der fartyget just då befinner sig, äfvensom
han måste kunna beräkna dess hastighet. De härför
erforderliga medlen äro utom sjökort och tabeller
vissa instrument, hvilkas riktiga användning
utgör en vigtig del af den ingalunda lätta
styrmanskonsten. Som en hjelpvetenskap för denna
konst är äfven matematiken oeftergiflig, ty alla
nautiska beräkningar grunda sig på trigonometrin.
Det vigtigaste af sjöfararens alla instrument är
kompassen, den oumbärlige och trogne vägvisaren på
hafvet. När sjömannen på oceanen rundt omkring sig
ej ser något annat än himmel och vatten, hvilka, som
två ofantliga urglas, hålla honom fången emellan sig,
eller när dimmiga, stjernlösa nätter insvepa honom
i fullkomligt mörker, är det kompassen, som visar
honom den riktning, hvari han bör styra.
Visserligen känner kompassen eller hans själ,
magnetnålen, blott en enda riktning, den, som pekar
ungefärligen åt norr, hvarför också seglaren, när
han ej ämnar sig ditåt, först måste af denna beräkna
sin riktning; men det minskar ej i ringaste mån den
stora välgerningen att under omständigheter, då allt
är i ostadig rörelse, ha till hands en sak, som visar
sig. stadig och oberoende af alla fartygets rörelser,
ty just denna passivitet, denna egenskap att ej
deltaga i dessa, utgör magnetnålens dygd och värde. Om
vi i ett med vatten fyldt fat lägga en flytande aflång
kropp, t. ex. en tandpetare, ha vi synbarligen ett
motstycke till kompassen, ty man kan vrida fatet
huru man vill, utan att flötet derigenom bringas ur
sin riktning. Här förklaras dock företeelsen lätt af
vattnets framhärdighet eller tröghet, ty, som man lätt
kan öfvertyga sig om, tar det till sin hufvudmassa
alls ingen del i fatets rörelse. Kompassnålens tröghet
deremot grundar sig på magnetismens hemlighetsfulla
naturkraft. Hon är en liten magnet, som erhåller
sin riktning af en mycket större, nämligen jorden,
och just emedan hennes förhållande betingas af jordens
hela massa, är det lika både på vatten och land. Detta
får dock ej så förstås, som om magnetnålen ej vore
underkastad några ortliga, från fartyget och andra
närliggande orsaker utgående inflytelser. Dessa äro
fast mer ganska märkbara redan på träfartyg, ty äfven
på sådana finnas större stycken af jern, och denna
metall verkar allt efter sin massa och närhet störande
på magnetnålens riktning. Kunna derför ej jernstyckena
hållas på långt afstånd från kompassen, måste deras
inverkan kompenseras. Detta sker genom anbringande
af jernbitar eller magneter i kompassens närhet, och
just i sådan riktning, att de motverka den störande
attraktionen. På träfartyg är det jemförelsevis lätt
att anbringa dessa korrektiv, men på jernfartyg var
kompassens förhållande i början så oregelbundet,
att man länge fruktade, att sådana fartyg ej vore
dugliga till sjötjenst. De ihärdigaste ansträngningar
gjordes för att öfvervinna denna svårighet. Engelska
regeringen utnämde för detta ändamål en särskild
ständig kommission, hvars arbeten ännu fortgå och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
