Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografisk och astronomisk ortbestämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medelst kompassen från fartyget utrönt den olika
riktningen från två sådana och beräknat deras afstånd,
är stället funnet, der fartyget för ögonblicket
befinner sig. Detta ställe bildar nu på sjökortet
utgångspunkten för resan, hvarifrån sjömannen
börjar beräkningen af sin kurs. Vid denna dagligen
återkommande beräkning, d. v. s. bestämmandet af
den tillryggalagda väglängden och dermed af den
punkt, skeppet då uppnått, gå den geografiska
och den astronomiska metoden till väga på helt
olika sätt. Sedan skepparen genom loggning, så
vidt möjligt är, utrönt fartygets hastighet och
beräknat afdriften, strömsättningen, missvisningen
och i närheten af land äfven ebb och flod, säger
han i vanliga fall: så och så lång väg har jag
tillryggalagt i denna riktning, alltså bör jag nu
befinna mig der och der. Den astronomiske iakttagaren
deremot utröner fartygets läge i afseende på längd-
och breddgrad omedelbart af stjernornas ställning
och astronomiska tabeller samt kan således säga:
jag befinner mig nu der och der, alltså måste jag
sedan den senaste iakttagelsen ha tillryggalagt så
och så lång väg. Hans iakttagelser äro, som sagdt,
de noggrannaste och ha full giltighet, den geografiska
metodens deremot blott en öfvergående.
Allting på jorden, till lands och vatten, ligger och
rör sig inom det egendomliga nät af linier, hvarmed
man redan från äldsta tider i tanken öfverspunnit
jorden och hvilka på kartor och glober antaga
synlig gestalt. De äro, som bekant, meridianerna
eller middagslinierna, hvilka alla sammanlöpa i de
begge polerna och således bilda idel storcirklar
rundt omkring jorden,, samt parallelcirklarna,
som skära de förra vinkelrätt, men af hvilka endast
den mellersta, eqvatorn, kan vara en storcirkel,
medan de öfriga bli allt kortare, ju mer de närma
sig polen. En grad på meridianerna utgör derför öfver
allt 15 geografiska mil eller 60 sjömil, medan detta
på parallelcirklarna endast är fallet med eqvatorn
sjelf. Den tilltagande minskningen i längd af de
öfriga parallelernas grader erhålles ej helt enkelt af
gradtalet, ty eljest skulle en längdgrad under 45:e
breddgraden, således på midten af bågen mellan
eqvatorn och polen, hålla 30 sjömil, medan han i
verkligheten innehåller 42 2/5 och talet 30 först
träffar in på 60:e breddgraden, således på 2/3 af
afståndet, från eqvatorn.
De särskilda maskorna af ett kartnät, hvari alla
grader äro uppritade,, omfatta således områden, hvilka
vid eqvatorn, der de äro störst, utgöra ungefär 225
(15 x 15) geografiska qvadratmil. Härigenom skulle
man dock naturligtvis blott kunna få en mycket
sväfvande ortbestämning, och hvar grad är derför,
som bekant, indelad i 60 minuter och hvar minut åter i
60 sekunder. Så väl minuter som sekunder äro således
i detta fall inga tids-, utan längdmått. Genom
grader, minuter och sekunder kan man med tillräcklig
noggranhet uttrycka ett ställes läge till lands eller
vatten. Då minuter och sekunder ej) äro uppdragna
på kortet, måste sjömannen för hvarje särskildt
fall sjelf uppdraga dem, så vidt behöfligt är, med
tillhjelp af indelningen i kortets rand samt linial
och passare. När han på kortet skall utmärka sin kurs,
låter ha» således en liten linie från norr till söder
och en annan från öster till vester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
