Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografisk och astronomisk ortbestämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skära hvarandra och drar genom skärningspunkten
med passaren en liten cirkelbåge, som säger: här ar
jag. En dylik anteckning kallar han att göra sitt
bestick. Det är ett ungefärligt bestick, om det
sker med kompass och logg, men ett astronomiskt,
om det grundar sig på stjernobservationer.
Så länge ett fartyg seglar rakt nord eller syd,
således på en och samma meridian, genomlöper det
blott olika breddgrader, medan längden förblir den
samma. Af det tillryggalagda miltalet, så vidt
det genom loggningen kan utrönas, finner man då
med lätthet den uppnådda bredden. Seglar man åter
med rak östlig eller vestlig kurs, har man inga
breddbestämningar att göra, utan behöfver endast
iakttaga längden. Blott man härvid tar i beräkning
längdgradernas mot polerna växande minskning,
är ortbestämningen då lika enkel: för att passera
en grad under eqvatorn måste man segla 60 sjömil,
vid 45° bredd 42 2/5 sjömil och vid 60° bredd 30
sjömil. Men är fartygets kurs ej riktad mot något af
de fyra hufvudväderstrecken, inträder det ständigt
inom nya meridianer och parallelcirklar och ändrar
sålunda på en gång både längd och bredd. Då blir äfven
ortbestämningen svårare, emedan på hvar parallelcirkel
och således äfven på hvar mellanliggande linie
gradernas storlek är olika. Men kommer dertill, att
fartyget ej går i en och samma riktning, utan måste
kryssa, blir förfaringssättet ännu mera omständligt;
man måste då sammanfatta (koppla) de olika kurserna
och derur utdraga den allmänna kursen.
Vid alla sneda kurser, d. v. s. sådana som ej följa
de fyra hufvudstrecken, uppritar skepparen, då han
vill göra sitt bestick, en rätvinklig triangel,
hvari en meridian och en parallel bilda den räta
vinkeln. Hvar sida i denna triangel har nu sin
särskilda betydelse. Har t. ex. fartyget en kurs
mellan norr och vester, anger den i öster och vester
liggande sidan det antal mil, man sedan dagen förut
seglat åt vester, den så kallade departuren,
meridiansidan visar på samma sätt breddskilnaden,
medan den tredje och längsta sidan (hypotenusan)
uttrycker riktningen och längden af den väg, fartyget
verkligen tillryggalagt. Härvid är blott att märka,
att den sida i denna triangel (kurstriangel), som
kallas departur, först måste medelst rådfrågande af
särskilda tabeller förvandlas till längdskilnad.
För att på astronomisk väg bestämma längden och
bredden för det ställe, der ett fartyg befinner sig på
öppna sjön, måste iakttagaren rörande det invecklade
verket i det stora verldsuret, hvari äfven vår jord
utgör ett litet hjul, känna mycket, som här ej låter i
korthet framställa sig. Det är också blott vår afsigt
att gifva en allmän föreställning om förfarandet vid
mätningarna, hvilket låter sig göra utan att närmare
ingå i astronomiska och matematiska enskildheter.
Sjömannen, på sin ostadiga mark, kan ej lika beqvämt
som iakttagaren på observatoriet, hvilkens flesta
apparater intaga en oförändrad fast ståndpunkt,
begagna astronomiska instrument. De på ett fartyg
vanligaste mätningsinstrumenten, spegeloktanten
och spegelsextanten, hållas med handtag och tillåta
sålunda äfven vid temligen hög sjö en riktig mätning
af vinklarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
