Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buteljposter - Stormar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närmare kännedom om hafsströmmarnas tillvaro och
riktning. En engelsman, Belcher, har i många år
syselsatt sig med samlande af sådana buteljrapporter
och till och med derför uppgjort en ordentlig
reskarta, som omfattar den mellan Guinea och Orknöarna
liggande delen af Atlantiska oceanen och innehåller
en uppteckning af 119 buteljresor till afgång och
ankomst, naturligtvis i räta linier, emedan buteljerna
ej kunna berätta något om de krokvägar, de gjort. Man
finner der ej få intressanta fall så väl i afseende
på den tagna riktningen som resans snabbhet. Nu
mera ha många sjökaptener gjort sig till en pligt
att genom utkastande af buteljposter på lämpliga
afstånd öka materialet till en allt bättre kännedom
af hafsströmmarna. Sådana i vetenskapens intresse åt
hafvet öfverlemnade poster innehålla naturligtvis
alltid en noggrann uppgift på tiglen och orten för
utkastningen. Alla sådana depescher, som anträffas,
offentliggöras i den engelska tidskriften Nautical
magazine samt flera andra och läsas med största
intresse af alla sjömän.
Samma krafter, samma sträfvan efter en aldrig
fullkomligt vunnen jemvigt, hvaraf vattenoceanen
gaf oss en bild, upprepas i det gränslösa haf,
på hvars botten vi lefva. Strömmarna i denna ocean
kalla vi vindar, så länge de gå med måttlig fart,
och stormar, orkaner m. m., när deras framfart är
snabbare, än vi önska och behöfva. Att råda öfver
storm och vind är ej menniskan gifvet, men hon kan
studera dem och derigenom lära sig bättre bestå kampen
med dem. Vore vinden öfver allt på jorden samma
nyckfulla oberäkneliga väsen som i våra trakter,
skulle vi väl aldrig i detta studium komma längre
än till första början, men, som vi veta, blir, när
vi närma oss den heta zonen, vindens karakter allt
tillförlitligare, för att slutligen antaga en orubblig
beständighet. Denna företeelse hade sjöfararna redan
länge känt och gjort sig till godo, innan de lärda
tänkte på att utforska hennes orsak. Den förste på
denna väg var den store Halley. Utgående från
det mellersta jordbältets enklaste och beständigaste
vindförhållanden, uppstälde han 1686 sin vindteori,
hvilken sedermera i våra dagar genom Maury erhållit
den utvidgade form, vi från tredje bandet af detta
arbete känna.
Sjömannens värsta fiender äro stormarna, dock
ej så mycket de, som man skulle kunna kalla de i
karrier gående vindarna. På öppna hafvet fruktar
sjömannen dem ej synnerligt; blott då äro de
fruktansvärda, om kuster, klippor och bankar i
större eller mindre närhet ligga i deras väg. Helt
annat är förhållandet med de egentliga orkanerna,
cyklonerna, som företrädesvis i två, vidt skilda
trakter, nämligen i den Vestindiska överlden samt i
de kinesiska och indiska hafven, drifva sitt spel. De
kallas der tyfoner (teifuner), men äro för öfrigt
till hela sitt väsen en trogen afbild af sina vestra
bröder. Ett fartyg, som förr föll i klorna på ett
sådant troll, såg sin tillvaro allvarsamt hotad. Men
nyligen har den vetenskapliga forskningen tagit äfven
dessa menniskans fiender i närmare skärskådande
och med framgång sökt utforska deras väsen. Tack
vare i synnerhet engelsmännen Reid och Piddington,
amerikanen Redfield och flera andra, ha vi nu en
storm- eller orkanlära, hvars värde redan månget
fartyg haft anledning att prisa, i det hon gifvit dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
