Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I hamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en del af besättningen i tur tillåtelse att vara
i land till solnedgången, då alla åter måste vara
om bord. För disciplinens upprätthållande är dock
rådligast att ej för ofta tillåta dylika landfärder;
derför är matrosen merendels ganska belåten, när
det åter bär af till sjös. Sedan fartyget kommit
ut till hafs igen, sättes kursen antingen till
det kära hemlandet eller också ej, ty många fartyg
taga frakter, hvart sådana erbjuda sig, eller välja
för sin verksamhet en bestämd aflägsen hafsregion,
t. ex. Indiska hafvet, der många europeiska fartyg
på dylikt sätt söka arbete. Sålunda kan det hända,
att sjömannen först efter flera års förlopp återser
fosterlandets stränder, kanhända blott för att efter
en helt kort hvila bege sig ut igen.
I ett hafomflutet land, der en stor del af
befolkningen så att säga födes till sjömän, blir
förmågan att styra sin båt och sköta sitt segel en
högt skattad manlig idrott. Hågen för denna idrott
har ock gifvit upphof till ett alldeles eget slag af
sjömanskap, en egen klass fartyg – lustjaktsegling
och lustjakter. England är naturligtvis de senares
förklarade hemland, men äfven i de skandinaviska
länderna har man vinnlagt sig om att bygga lustjakter
och förvärfva skicklighet i deras handterande. I
Sverige har sedan 1839 Svenska segelsällskapet
utöfvat sin verksamhet i denna riktning, och 1866
stiftades den Danske förening for lystseilads. Att
befordra utvecklingen af konsten att bygga, tackla
och handtera mindre fartyg, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
