Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dykarklockan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dykarklockan. Dykarkonsten utgör ett nödvändigt och
vigtigt bihang till sjöväsendet. Hon gör det möjligt
ej blott att återfå sjunkna varor och värdesaker,
utan äfven att upptaga hela fartyg, som gått
till bottnen. Hon är oumbärlig vid hamnbygnader
under vattnet, vid bortrödjning af stenar från en
ankargrund, vid bortsprängning af undervattensklippor
o. s. v.
Den menniskan af naturen gifna förmågan att dyka är,
som bekant, mycket inskränkt. För att en minut kunna
härda ut under vattnet måste man vara en öfvad dykare,
och två minuter äro ett maximum, som endast sällan
uppnås. Att för längre stunder kunna uppehålla sig
i det våta elementet är en önskan, som i alla tider
måste ha legat nära till hands, och så möta vi äfven
redan i forntiden dykarklockan, om än i mycket
ursprunglig form. Aristoteles omtalar nämligen,
att på hans tid dykarna gingo ned under vattnet med
en upp- och nedvänd kittel öfver sig. 1538 utfördes
i Toledo i kejsar Karl V:s närvaro samma experiment
af två greker. Längre fram (1580 och 1665) finna vi
dykarklockan eller, rättare sagdt, en fyrkantig låda
praktiskt använd, ty nämda år begagnade man en dylik
apparat för att vid Skotlands vestkust upphemta
värdesaker från den förolyckade spanska armadan. Den
berömde engelske astronomen Halley i London gaf 1716
planen till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
