Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur utställningarnas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos det folk, till hvilket verldens slöjd, handel
och samfärdsel stå i den största förbindelsen.
Redan i medlet af förlidet århundrade förekomma
utställningar af slöjdalster. Enligt den offentliga
berättelsen öfver den första verldsutställningen i
London inbjöd Society for the promotion of arts,
manufactures and commerce i London 1756 och 1757
till en pristäflan i prof af fabrikat: mattor,
dukar, porslin och dylikt, och utstälde de insända
föremålen. Vid samma tid föranstaltades äfven af
Royal academy of arts i London utställningar af
målningar, skulpturverk, kopparstick och dylikt. Den
första egentliga slöjdutställning på tysk botten
egde 1791 rum i Prag vid Leopold II:s kröning till
konung af Böhmen, på föranstaltande af då varande
öfverborggrefven grefve Rottenhan. Detta företag är
för utställningarnas historia så till vida af högt
intresse, som det var den första mera omfattande
slöjdutställning, som någonsin hållits, ty hon skulle
ge en åskådlig öfversigt af slöjdernas tillstånd i
hela konungariket Böhmen.
Kretsen för en sådan täflingskamp var dock den tiden
ännu mycket inskränkt, ty oafsedt oerfarenheten
i allt, som härvid måste tagas i betraktande,
var i synnerhet samfärdsmedlens tillstånd ett
hinder, som reste sig i vägen för en allmännare
utställning. Till och med de utställningar, som i
slutet af förlidet århundrade af revolutionens friska
fläkt kallades till lif i Paris, ledo ännu af det
skadliga inflytande, som dessa missförhållanden
utöfvade. Och om äfven folken vid denna tid på
literär och social väg trädt i en vida närmare
beröring med hvarandra och slöjdfliten genom
användningen af maskiner gjort ofantliga framsteg,
så att man å ena sidan kunde vänta mera intresse för
utställningarna och å den andra ett vida större gagn
af dem, voro dock de följande åren sorgliga krigsår,
hvarunder folken ej kunde komma sig för att i en
fredlig täflingskamp pröfva sina krafter. Endast
i Frankrike, Nederländerna och Österrike träffa
vi under denna tid utställningar. Sådana höllos
t. ex. 1798, 1801, 1802 och 1806 i Paris, 1803,
1806 och 1811 i Caen i Normandie, 1806 i Antwerpen
och 1808 i Triest. Den första af dem, den af 1798,
föranstaltad af styrelsen för det då republikanska
Frankrike, hölls på Marsfältet, samma plats,
der 1867 års verldsutställning utbredde sig på en
ojemförligt större yta. Utställarnas antal utgjorde
vid denna första parisutställning 110, och de utstälda
artiklarna voro anordnade i 68 hallar, af hvilka en
innehöll likarna till det då nyss införda metriska
systemet. Redan vid den näst följande utställningen
hade deltagarnas antal fördubblats, och 1806 utgjorde
de 1 422.
Först med året 1817 och den återvunna freden börjar
den rad af årliga utställningar, som ända hittills
oafbrutet fortgått med i början en eller ett par,
men sedermera ända till 10-15 om året i jordens
mest skilda trakter. Denna nya serie öppnas af
Kassel, der nämda år hölls en utställning för hela
Hessen. Denna och en annan i München året derpå voro de
första i Tyskland under det 19:e seklet. Men från denna
tid ser man företagsandan äfven här i liflig verksamhet
att upprätta det under krigsåren svårt skadade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
