Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur utställningarnas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
välståndet. Slöjd och teknik funno åter lön för
sitt arbete och i framgången en sporre till att
godtgöra det försummade. I Österrike, Preussen,
Sachsen, Hannover och de andra tyska länderna blefvo
provinsutställningarna regelbundet återkommande
händelser, hvilkas inflytande på de ekonomiska och
sedermera äfven på de politiska förhållandena ej
får underskattas. I Graz, Klagenfurt, Brünn, Prag,
Laibach och andra städer föranstaltades periodiska
utställningar, hvilka snart ledde till en allmän
utställning för hela den österrikiska monarkin i Wien
1835, förnyad 1839, 1845 och 1865, det sistnämda året
i form af arbetarutställning, der arbetarna utstälde
under eget namn.
I Preussen egde mindre utställningar rum i
Königsberg, Breslau, Magdeburg, Köln, Berlin,
i Sachsen i Dresden, Leipzig m. fl. städer,
innan allmänna utställningar för hela länderna
kommo till stånd. I Berlin hade man visserligen
redan 1822 hållit en utställning för hela den
preussiska staten och 1827 låtit henne följas af en
annan, Sachsen började med allmänna utställningar
1824, Hannover 1835, Würtemberg redan 1820, men
resultaten voro i alla länderna obetydliga. Först
sedan tullföreningen börjat utöfva sitt i hög grad
välgörande förmedlande inflytande, lärde man sig
mera allmänt inse utställningarnas stora betydelse,
och utställningen i Mainz 1842, men framför allt den
i Berlin 1844 kan anses för en vändpunkt, hvarifrån
den tyska slöjden räknar ett nytt tidskifte. Den näst
följande allmänna tyska utställningen hölls 1850
i Leipzig, då tullföreningens till 1849 föreslagna
utställning i München i anseende till de politiska
förhållandena måst uppskjutas till 1854, då hon äfven
egde rum. Med undantag af utställningarna i Chemnitz
1867 och Wittenberg 1869, den förra i synnerhet
betydande genom sin storartade samling af maskiner,
ha några allmänna tyska slöjdutställningar sedan dess
ej hållits. De stora verldsutställningarna, som med
korta mellantider följt hvarandra, ha allt för mycket
tagit uppmärksamheten och verkstäderna i anspråk.
På enahanda sätt utvecklade sig utställningsväsendet,
gynnadt och befrämjadt af de fullkomnade
samfärdsmedlen, äfven i andra länder. Märkligt
nog, ser man det land, der det skulle taga första
steget till sin mest storartade utveckling och
hvarifrån iden ursprungligen utgått, England,
under århundradets första fjerdedel ej deltaga i
den nyvaknade rörelsen på detta fält. De första
britiska utställningarna höllos i Dublin 1829,
1832, 1835, 1838 och 1841, och först 1843 en i
det egentliga England, i Manchester. Den första
utställningen i London sjelft egde ej rum förr än
1845, då föranstaltad af Anti-corn-law-league och
åtföljd 1849 af en ännu större, anordnad af Society
for the promotion of arts, manufactures and commerce,
samma sällskap, som 1756 åvägabragt den första af
alla utställningar. Sin största märkvärdighet får
dock, som vi längre ned skola se, denna 1849 års
utställning i London derigenom, att förslaget till
den första verldsutställningen der väcktes.
I Frankrike, der, med undantag af en utställning i
Caen 1811, ingen sådan hållits sedan 1806, bli de
från 1819 under de tre följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
