Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verldsutställningen i London 1862 - Verldsutställningen i Paris 1867
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändar höjde sig kolossala kupoler i samma stil som
San Pietros i Rom, hvilken de med mer än tre fot
i spännvidd öfverträffade (se fig. 303). Höjden af
dessa kupoler utgjorde 266 fot öfver marken och 206
öfver bygnadens golf. Från domerna sträckte sig i
norr och söder och rätvinkligt mot hufvudbygnaden de
båda sidskeppen af samma höjd och konstruktion som
hufvudskeppet och hvartdera 613 fot långt. Derintill
stötte långa transept, som ej hörde till bygnaden
sjelf och efter utställningens slut nedtogos. Annexen
voro bestämda för maskinutställningen och i hela
sin längd genomdragna af ledningsrör för vatten och
ånga. Platsens utstakning började den 9 mars 1861,
och inom ett år var den väldiga bygnaden färdig.
Den 12 februari öfverlemnades han till komitén
af entreprenörerna Kelk och Lucas, som i hyra
derför under utställningstiden betingat sig en
summa af 200 000 pund sterling, hvilken dock, för
den händelse inkomsterna öfverstege 400 000 pund,
skulle ökas med 100 000 pund; i detta fall vore de
dock förpligtade att sälja hela bygnaden för 130 000
pund. Detta fall inträffade äfven verkligen. Förenad
med industriutställningen var äfven en utställning
af landtbruksalster och redskap, särskildt en
djurutställning, i sitt slag den största, som ännu
blifvit hållen.
Utställningen öppnades den l maj och afslöts den
15 november. Under denna tid var hon besökt af
6 211 103 personer; det största antalet på en dag
var 67 891. I medeltal utgjorde det på de dagar, då
inträdesafgiften var 1 shilling (90 öre), 43 256,
på dem deremot, då det betalades 2 shilling 6 pence
(2 kronor 25 öre) eller mera, endast 22 100–19 600.
Af utställningsartiklar mottog komitén tillsammans
79 896 collies, medan vid den första utställningen endast
36 612 collies blifvit insända. Medaljer utdelades
till ett antal af 7 000; med loford omnämda blefvo
5 300 utställare.
Verldsutställningen i Paris 1867. Någon
egentlig nödvändighet att fem år efter den andra
verldsutställningen i London föranstalta en ny i
Paris låg visserligen ej i de nationalekonomiska och
industriela förhållandena; deremot var det politiska
tillståndet sådant, att den franska regeringen
gerna ville afleda den allmänna uppmärksamheten
från detta område och fästa henne på en händelse,
som för en tid skulle taga henne uteslutande i
anspråk. Man hade gjort den erfarenheten, att
verldsutställningarna mer än något annat medel
förmådde gifva arbetarbefolkningen i de stora
städerna syselsättning och upptaga hennes intresse,
liksom ett förnyadt företag af detta slag lofvade
ny glans åt Paris och Frankrike. Med ett ord, en ny
verldsutställning beslöts, och genom ett kejserligt
dekret af den 22 juni 1863 kungjordes, att hon skulle
ega rum i Paris 1867. Hon skulle bli fullständigare
än alla föregående och för detta ändamål omfatta
alla grenar af mensklig verksamhet. Planen dertill
skulle ofördröjligt kungöras öfver hela jorden, på
det äfven de aflägsnaste folk måtte få tillräcklig
tid att förbereda sig derpå. Ett nytt dekret af den
l februari 1865 utnämde den komité, som under prins
Napoleons presidium skulle inleda, utföra och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
