Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verldsutställningen i Paris 1867
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvervaka verket. Under londonutställningen 1862
hade flera af de största franska utställarna erbjudit
sig att öppna en subskription för betäckande af
kostnaderna för utställningen, hvilka beräknades till
20 millioner franc. Då franska regeringen och staden
Paris lofvade bidraga med hvar sina 6 millioner, blef
sålunda den summa, man af den allmänna subskriptionen
begärde, 8 millioner franc. Bland dem, som åtogo sig
att anskaffa denna summa, utsågos af kejsaren 19 till
medlemmar af komitén, hvilken nu räknade 60 ledamöter,
deribland 3 engelsmän.
Sedan utförandet sålunda genom tillräckliga medel
var tryggadt, trädde de båda hufvudfrågorna, valet af
plats och klassifikationen af utställningsartiklarna,
i förgrunden. Båda sammanföllo i flera punkter. Man
hade gjort den erfarenheten, att en bygnad med
gallerier vore obeqväm för de besökande, och i följd
deraf från första början kommit till den åsigt,
att föremålen endast borde utställas på sjelfva
bottnen. Men detta fordrade med det stora antal
deltagare, som väntades, en mycket stor bygnad, och
så stor, att i Paris ingen annan plats än Marsfältet
dertill förslog. Man var följaktligen med sitt val
bunden vid denna plats. Palatsets anordning och
form voro likaledes gifna med den på förhand antagna
grupperingen af föremålen i dess inre, och om också
byggmästarens konstnärssnille derigenom fått sina
vingar stäckta, hade dock öfverskådligheten af de
utstälda massorna och jemförelsen dem emellan blifvit
otroligt underlättade. Hvilken ofantlig fördel detta
är för besökaren, visade utställningen i Wien 1873,
der man, för att ej synas ha lånat någonting,
helt och hållet frångått 1867 års naturenliga
grupperingsplan och följt en indelningsgrund, som
alls icke var någon sådan. Det var en brist och så
mycket känbarare, som man ännu hade i friskt minne
fördelarna af det franska systemet. Detta bestod
deruti, att artiklarna i den ena riktningen voro
sammanstälda efter sin samhörighet, men i den andra
efter sitt alstringsland.
Detta problem löstes helt enkelt på det sätt, att
man gaf grundplanen formen af en cirkel eller,
rättare sagdt, af en ellips och genom radier,
som från medelpunkten utgingo till omkretsen,
delade grundytan i särskilda sektorer, liksom man
skär sönder en tårta; dessa sektorer tillhörde de
särskilda utställande länderna. Men på samma gång
var dessutom palatsets inre deladt i koncentriska
ringar, der alstren af sarnma slag voro ordnade efter
katalogens olika klasser, så att man efter behag kunde
antingen, gående i radial riktning, taga ett visst
lands hela utställning i betraktande eller under en
promenad genom en af de koncentriska ringarna taga
en jemförande öfversigt af hela jordens alstrings
förmåga i en viss gren. Denna anordning hade dessutom
äfven den fördelen, att den besökande, som gjort sig
förtrogen med den lättfattliga principen, genast,
utan att behöfva gå omkring och söka, kunde finna ett
föremål, som han önskade se, en oskattbar vinst i tid.
Så t. ex. upptogs den yttersta ellipsen af matvaror och
drycker, restaurationer, kaféer o. s. v. (gruppen VII);
i den andra voro maskinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
