Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den franska utställningen - Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1867–1872 endast kunde arbeta under sammanlagdt
142 arbetstimmar, hvarunder 4 368 kubikfot murverk
uppfördes med en kostnad af 94 500 kronor.
Det sista franska galleriet, det femte af de
norra, innehåller de franska kolonierna Algeriets,
Réunions, Senegals och Kokinkinas utställningar. Det
är naturligtvis mest råalster, trävaror, droger,
gummi och hartser, färgstoffer, oljor m. m. Endast
i Algeriets och Kokinkinas afdelningar träffa vi
några märkligare slöjdalster, lädervaror, men i
synnerhet inlagda arbeten, skrin, små bord o. s. v.,
utsirade med perlemor och silfver i täcka mönster,
samt porslin, vitnande om lerförädlingskonstens höga
utveckling i de östasiatiska länderna.
Det öfriga utrymmet upptages af parfymerier och
kemiska alster, optiska och kirurgiska instrument,
bland hvilka Mathieus och Collins af sakkunniga
synnerligt prisas, slutligen telegrafapparater. En af
de senare, den på en mycket lycklig tanke hvilande
apparaten af B. Meyer i Paris, söker lösa problemet
att medelst en och samma ledning samtidigt befordra
flera telegram. Apparatens invecklade verksamhet
förutsätter en fullkomligt lika gång af urverken
på inlemnings- och mottagningsstationerna, och
framtiden blir det öfverlemnadt att afgöra, om den
praktiska användningen stöter på svårigheter, som äro
oöfvervinneliga. Vid de under utställningen gjorda
försöken gaf den meyerska telegrafen så pass goda
resultat, att den österrikiska telegrafförvaltningen
beslöt införa honom på prof.
Härmed taga vi nu afsked af Frankrike och gå öfver
till Schweiz, hvars utställning befinner sig på
palatsets södra sida i det femte galleriet och den
dertill stötande gården.
Det lilla af en förståndsliflig och idog stam
bebodda landet finna vi här rikhaltigt företrädt. I
synnerhet är det de olika grenarna af den högt
utvecklade väfnadsslöjden, hvarpå prof här möta
oss. Spindlarna i Zürichs, Aargaus, S:t Gallens,
Glarus’, Zugs och Schwyz’ bomullsspinnerier öfvergå i
antal invånarnas i dessa kantoner. Liksom spinnerierna
i de många vattenfallen ha en lika billig som ypperlig
naturlig drifkraft, förstå äfven färgerierna och
tryckerierna att med fördel begagna sig af de rena
bergvattnen. De ha också utvecklat sig hand i hand
med de förra, och vi finna här ej blott bomullstyg
med utmärkt rena färger (turkiskt rödt), utan äfven
i sidenfärgning äro de schweiziska fabrikerna
berömda. Tryckta kattuner i många färger, siden från
Zürich, band från Basel, hvita broderier, utförda
så väl för hand som med maskiner, från S:t Gallen
och Appenzell, der brodering är en allmän husslöjd,
halmflätningsarbeten från Aargau sluta sig här till
hvarandra. Vetenskapliga instrument, i synnerhet
för medicinska, fysikaliska och matematiska ändamål,
äro i Schweiz, der den ständigt hotande storartade
naturen fordrar den skarpaste iakttagelse, så att
säga barnfödda.
Huru urtillverkningen här funnit en för sin utveckling
synnerligt gynsam jordmån, är allmänt bekant. Kantonen
Neufchâtel frambringar nära hälften af de omkring
2 150 000 ur, som årligen tillverkas på hela jorden;
en tredje fjerdedel ungefär frambringa Geneve och
det öfriga Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
