Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förgängliga alster betalas af kännare och samlare
med oerhörda summor, så snart intet tvifvel finnes
om deras äkthet. Men sådana tvifvel äro framför
allt berättigade i fråga om de gamla venezianska
glasen, ty på intet annat område har man till samma
grad lyckats återupptäcka de gamla hjelpmedlen och
förfaringssätten. Detta slags teknik, det äldsta för
glasets bearbetning, blef med tiden af alla andra
fabriker öfvergifvet; man vande sig småningom vid
en behandling af det genomskinliga ämnet, hvilken
man lärt af bergkristallen, hvaraf man i 16:e och
17:e århundradena med stor förkärlek gjorde vaser
och praktstycken. Slipning och gravering spelade
hufvudrolen, hvarjemte man äfven pressade glaset
i starkt fasetterade former. Glasblåsningen, den
enda teknik, som kan fullt tillgodogöra materialets
egendomliga bildbarhet, och arbetet vid lampan, som
gör det möjligt att efter behag förena olika glasarter
och ger den utförande konstnärens fantasi det
vidsträcktaste spelrum, trädde i bakgrunden. Venezia,
der denna konst i sin största fullkomlighet öfvats,
hade med sin makt äfven förlorat den mark, hvarpå
dess slöjd uppspirat och blommat.
Denna glasteknik har nu Salviati åter kallat till lif
och, som vi här å nyo se, på ett sådant sätt, att de
nya venezianska glasarbetena, som företrädesvis äro
bildade efter gamla goda mönster, omöjligt kunna
skiljas från dessa. Ljuskronorna med sina vridna
armar, sina blommor och sitt bladverk i sköna, mildt
sammansmältande färgtoner, renässansens behagfulla
kärlformer, de rena färgerna hos glasflusserna,
bland hvilka opal- och aventuringlasen äro särskilda
slag, allt detta är lika skönt som hos de gamla. Att
man åter kan öfva denna konst, derom är alltså
nu mera intet tvifvel; om man äfven skall göra
det utan att förirra sig på afvägar, är åter en
annan fråga, som de gjorde sig, hvilka ännu hade
i minnet salviatiutställningen från 1867. Behaget
af den arkeologisk-konstnärliga riktning, som denna
anstalt vid sitt första uppträdande utvecklade, var
redan denna gång minskadt af en viss anstrykning af
affärsmässighet, alla aktiebolags symptom, och ett
sådant har äfven Salviati blifvit.
I den närmast följande afdelningen finna vi bland
fajanserna åter goda efterbildningar af antika
former, bildhuggeriverk af alabaster och en särdeles
vacker mörkgrön marmor, koraller, som italienarna
uppfiska på afrikanska kusten och i Torre del greco
förarbeta i stora massor, samt juvelerararbeten,,
bland hvilka Castellanis guldsaker företrädesvis
fängsla oss genom sin egendomliga stil. Bland dem,
som inlagt förtjenst om den italienska konstslöjden,
intar Castellani obetingadt det första rummet, ty
han har ej nöjt sig med att åter uppsöka försvunna
tiders former och förfaringssätt, att samla och från
fullständig undergång rädda betydelsefulla alster
af gamla konstinrättningar, ehuru hans verksamhet
i denna riktning är synnerligt förtjenstfull och af
så mycket större värde, som hon i sista ögonblicket
bevarat qvarlefvorna från en så godt som alldeles
okänd konstperiod. Men de rika samlingar af" gamla
prydnader och smycken, han på detta sätt sammanfört
från alla delar af Italien, har han äfven förstått
att så tillgodogöra, att han kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>